Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12 - Friedrich Nietzsches lefnad, af Philo vom Walde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans lärjungar. Huru skulle de också kunnat vara många?
»Förnuft har städse blott funnits hos ett fåtal!» Idéer och
undersökningar som hans lågo tidsandan så fjärran, att man
icke fattade dem så lätt. Nietzsche, diktaren, tänkaren,
filosofen, musikern och konstnären, talade ett språk så
egendomligt och så tjusande, att det emot vår tidningsrotvälska och
vår lärda röra klang som en vansinnigs tungomål. Hans verk
voro, såsom han själf en gång skämtande skref till Wagner,
icentaurer», hvilka dåligt läto inregistrera sig i herrar
systematikers och skematikers naturhistoria. Och hvad sedan
spjufvern, ironikern och satirikern inväft däri, det måste just
riktigt förleda till falsk utläggning. Sålunda uppstod då denna
brokiga mytbildning, som man ingalunda skulle hafva väntat
af var nyktra tid.
Men det måste också erkännas, att Zarathustrismen är
den mest subjektiva ai alla filosofier och att äfven den, som
grundligt studerat samtliga Nietzsches verk, ännu icke förstår
den. För förståendet af den store dekadansfilosofen erfordras
i främsta rummet kunskap om hans lif och tillblifvelse. Men
då hittills icke någon biografi förelegat, har mången gåta med
nödvändighet förblifvit olöst.
Denna stora lucka är nu fylld, om också ännu icke
fullständigt. Nietzsches syster, fru Elisabeth Förster-Nietzsche,
har i dessa dagar utgifvit andra delen af »Das Leben
Friedrich Nietzsches» (C. G. Nauman, Leipzig), så att numera icke
blott hela ungdomstiden (band I), utan äfven, hvad som synes
ojämförligt viktigare, den andliga utvecklingen (band II) ligger
klar inför oss.
Med skarpa ord vänder sig författarinnan i företalet mot
fru Lou Andreas-Salomé, hvars fantastiskt hopkomna bok
»Friedrich Nietzsche in seinen Werken» (Konegen, Wien) an
ställt djup skada. Lika underligt som det är, att fru
Andreas-Salomé tecknade Nietzsche i hans verk vid en tidpunkt, då
mycket viktiga arbeten ännu icke alls voro utkomna, lika
litet låter det förneka sig, att det här offentliggjorda, af bref
bestående källmaterialet står i fullkomlig motsats till fru Lou’s
verk. Fru Lou har under en enda sommar haft en kort tids
umgänge med Nietzsche och, såsom dr Fritz Koegel förut
visat, under vänskapens mask tagit en äkta kvinnlig hämnd
lör det afsked, filosofen nog så energiskt gaf henne.
Det andra bandet af fru Förster-Nietzsches bok
begynner med Nietzsches öfverflyttning till Basel. Såsom
tjugufyra-årig student kallas han dit till professuren i klassisk filologi,
inför hvilket faktum fakulteten i Leipzig finner sig förpliktad
att nämna honom till doctor konoris. Den första tiden känner
han sig isolerad. Men snart vinner han vänskap af de
utmärkte lärde Jakob Burckhardt och Overbeck, och hans
lärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
