Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett och annat ur vår nyare bankkrönika, af Karl Knutsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
emellertid af mycket kort vai ak tighet, och så måste då
banken dö. Naturligtvis — höll jag på att säga — med
skoj och lögn in i det allra sista. Högtidligt förkunnades,
att aktieegarne skulle få fullt! Tack vackert! Somliga
fingo det nog, nämligen det lilla fåtal, som inte lät lura
sig af de gjorda öfvertagningsanbuden, som, om jag inte
mins orätt, understundom sänkte sig ända ned till en rabatt
af “firti“ procent.
Men en vacker tanke dör inte och ur gamla
Köp-mansbankens aska uppstår som en ny fågel Fenix hr C. A.
V. Eks kommanditbolag.
Beträffande denna nya penninganstalt skall jag icke
vara mångordig. Jag skall till en början endast uttala den
åsikten, att det är en brist i lagstiftningen, att en sådan
där förklädd bank ej skall vara skyldig att underkasta sig de
garantier för sina förbindelser mot allmänheten, som andra
penninganstalter, hvilka lojalt framträda som verkliga
banker, måste lämna. Det ligger så mycket närmare till hands,
som en tidningsnotis tyckes ge vid handen, att det Ekska
föredömet skall efterfölj as af andra, och det är inte sagdt, att
alla dylika blifvande företag kunna presentera den
försiktig-hetssignal till allmänheten, som onekligen ligger i egenskapen
att vara adoptivbarn eller intellektuel och andlig ättling af
Köpmanbanken. Jag vet mycket väl, att t. ex.
Kredit-och diskontföreningen ej är annat än ett kommanditbolag,
men det är allt en betydlig “differens på åtskilnad“ mellan
den anstaltens och “Förlagsbankens“ resp, ledares finansiella
kapacitet. Och hvarför framlägger icke “Förlagsbanken“
för allmänheten en månatlig redogörelse för hur det
förhåller sig med dess fonder och förbindelser och affärer för
öfrigt? Det gör nyssnämda anstalt»
Och till sist, hvarför frigör inte “Förlagsbanken“ sig
från misstanken och anklagelsen att vara med om det
Ku-gelmannska geschäftssnillets allra senaste genialitet, jobbet
med Grängesbergs—Oxelösundsaktierna? Med all respekt
för det Kugelmannska geschäftssnillet, som naturligtvis blir
ännu famösare, då det får ingå intimt förbund med vice
häradshöfding C. A. V. Eks juridiska och finansiella talang,
moral och erfarenhet, så har man svårt att tillbakahålla två
reflexioner, den ena att propretén af sådana bedrifter är
något tvifvelaktig, och den andra, att vårt land och vår
huf-vudstad icke torde vara tillräckligt stora och värdiga
opera-tionsfält för två sådana högt och vidt syftande
finanskapa-citeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
