Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. I—II - II. Det religiösa tillståndet i Sverige vid Johan III:s tillträde till regeringen. Hans försök att förbättra detsamma. Kyrkoordningarne 1571 och 1575. Liturgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io;
variga fångenskap å Gripsholm sysselsatte han sig bland
annat med studerandet af Cassanders skrift: “Consultatio
de articulis religionis inter Catholicos et protestantes
con-troversis",* däruti den redan förut i Carl V:s Interim
föreslagna förlikningen mellan katoliker och protestanter
förordas på den äldre kyrkans grund. Detta blef också
Johans ståndpunkt i religiöst hänseende. Det var denna han
ville hafva tillämpad, då han vorden konung ansåg sig
pliktig att arbeta för afhjälpande af bristerna i den
svenska kyrkan. Men hans reformsträfvan inskränkte sig
väsentligen till den yttre gudstjänsten. Huru långt Johans
åsikt om ett närmare bestämmande af själfva läran sträckte
sig, därpå har man så mycket mindre reda, som Johan
knappt hade det själf. Så mycket vet man, att han i fråga
om nattvarden stod på fullt luthersk grund. Visst är
emellertid, att hans reformer knappt någonsin omedelbart
af-sågo själfva läran och högst sällan berörde densamma.
Så länge den gamle ärkebiskopen Laurentius Petrus var i
i lifvet, ville Johan ej ifrågasätta några förändringar ens i
kyrkobruken. Kyrkoordningen af 1571 innehåller ej heller
några sådar^. Men efter Laurentii Petri 1573 inträffade
död började Johan med införandet af nya kyrkobruk. Ett
sådant förekom redan då den nye ärkebiskopen, Laurentius
Petri Gotus, en måg till företrädaren, invigdes.**
Konungen införde då bruket af smörjelsen, hvilken, ehuru af
mycken underordnad betydelse, väckte stor betänklighet både
hos ärkebiskopen själf och prästerskapet.*** Kort efteråt
sammankallade Johan ett kyrkomöte i Stockholm, endast
der Calvinistesche Lehre über die Encharisti,. begann aber gleichzeitig
auch den Eichtigheit der Lutherarnischen Auzichten zu besweifeln”.
Eich-horn der Ermländ. Bischof Hosius. S. 447.
* Cassander, ehuru katolik, gillar nattvardens åtnjutande sub utraque
specie, medgifver prästernas giftermål samt ogillar helgonens dyrkan. Hans
ofvannämnda skrift utgafs år 1577 i Stockholm på Johans
föranstaltande.
** Messenii uppgift, VII 36, att Johan efter den gamle Laurentii
Petri död varit betänkt att till ärkebiskop utse grefven af Hoga, biskop
af Münster, synes sakna alla bevis.
*** I bref till konungen, afskrift från Palmskjöld saml.. Eccles. Tom.
XIII, anhåller den nye ärkebiskopen, å egna och öfrige biskoparnes
vägnar, att smörjelsen, som de med godt samvete ej kunde medgifva, ej måtte
dem affordras. Denna yttre smörjelse anstod nämligen ej den hvars
ämbete vore af andlig natur och för hvilket endast en andlig smörjelse borde
ifrågakomma. Den yttre smörjelsen tillkom endast konungen, hvilkéns
politiska makt är yttre och därför bibehåller den yttre smörjelsen sasom ett
tecken på den inre, ”qua majestas illa sancitur .
I ett annat bref underskrifvet af ärkebiskopen, alla biskopar och. en
mängd pastorer (Palmsk., V Eccles Tom XIII, Acta 15/3 1596) d 8 juli
1575 anhålles jämväl om smörjelsens borttagande. Denna omtalas ej i
ärkebiskopens fullmakt utan endast mitra, baculus och dylikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
