Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. I—II - II. Det religiösa tillståndet i Sverige vid Johan III:s tillträde till regeringen. Hans försök att förbättra detsamma. Kyrkoordningarne 1571 och 1575. Liturgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io8
bevistadt af några få biskopar och präster, där konungen,
med utvecklande af sin åsikt om en återgång till den
första kristna kyrkans apostoliska och katolska tro, som vore
bestyrkt såväl af den heliga skrift som af kyrkofädern,
samt yrkande att läran i följd häraf borde vara oberoende
af all både Lutheranism och Calvinism, föreslog en del
förändringar i kyrkobruken.* Ehuru dessa till en ej ringa
del mottogos med betänkligheter af mötet, hade detta ej
den verkan att förmå konungen till ett noggrannare
öfver-vägande af sin plan, utan, sedan han för sin förmenta
trygghet förskaffat sig ärkebiskopens förpliktelse dels att
hålla sig till den heliga skrift och de tre symbola, hvilket
bort följa af sig själf, dels att befrämja läsningen af
kyrko-fäderne, sammankallade Johan ett nytt möte i februari
1575, där han framlade förslag till en ny ordinantia, som
endast uppgafs utgöra en närmare förklaring af 1571 års
kyrkoordning men innefattade åtskilliga nyheter. Den
innehöll ej några närmare bestämmelser i afseende på den
svenska kyrkans bekännelse, ingen anslutning till
Augs-burgska bekännelsen eller lutherska församlingens öfriga
bekännelseskrifter ej heller något själfständigt formulerande
af läran utan hänvisar blott till den heliga skrift och
kyrko-fäderne, således bibehållande status quo; men i afseende
på ritualen innehöll den flera nyheter. De närvarande,
som utgjorde ett ganska ringa antal, hyste visserligen stor
tveksamhet men slutade dock med att godkänna
ordinan-tian med sina underskrifter.
Ordin antian var emellertid endast en förberedelse till
den s. k. Liturgin. Denna sistnämnde stadga för den yttre
gudstjänsten uppgifves vara författad af Johan själf jämte
Petrus Fecht, som var Johans sekreterare och hos honom
stod i synnerlig gunst**. Troligen tillkommer den egentliga
redaktionen Fecht, emedan Johan var en högst dålig stilist.
Endast i al dra största korthet må här för dess
innehåll redogöras. Liturgin var delad i två hufvuddelar: 1.
“Böner före messan“, och II Själfva messan. Den förra
utgjordes väsendtligen af prästens beredelse, medels
läsandet af åtskilliga böner, nämligen dels böner för församlin-
* Se vidare ärkebiskop Sundbergs program till jubelfesten i
Tn-sala 1893.
** Rex hujus liturgiæ verus auctor habendus est, quie, ne verbum
quidem ulli catholico saurdoti fæciens, laboraverat cnm uno Solummodo
Retro Fechteno, viro Sacris in literis admodum versato. Messenius VIII.
s’ j PP»iffen är ofullständig i det hänseende, att det ej namnes att
±eclit ej var katolik. Han inskrefs till student i Wittenberg 1548. blef
magister därstädes 1561 och var 1571 anställd i Johans kansli med
särskildt uppdrag att hafva tillsyn öfver tryckerierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
