Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. I—II - II. Det religiösa tillståndet i Sverige vid Johan III:s tillträde till regeringen. Hans försök att förbättra detsamma. Kyrkoordningarne 1571 och 1575. Liturgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 12
ländare, troligen på förslag af Fecht, som var från detta
land.*
Hurnledes det af Jolian inrättade kollegiet, därigenom
att jesuiterne genom list till stor del förskaffade sig
undervisningen däri, kom att befrämja katolicismen, skall i
sammanhang med redogörelsen för läroverkets utveckling
längre fram blifva berättadt.
Slutligen några ord angående Johans omsorg om en
kyrklig institution, som anses tillhöra katolicismen men här
fanns kvar ännu vid Johans tillträde af regeringen och
hvars beskyddande ej hos honom stod i samband med
någon afsikt att införa den katolska religionen utan endast
berodde därpå, att sagde institution leder sitt ursprung från
den utveckling af kristendomen, som för honom
fram-stälde sig såsom den mest prisvärda — jag menar
klosterväsendet.
Vid reformationen hade munkklostren och en del af
nunneklostren blifvit reducerade, på det sätt att krigsfolk
i dem inlades för att underhållas af klostren. I en del af
nunneklosterna fingo åter nunnorna kvarblifva. Hvad som
ej behöfdes för deras underhåll indrogs. Emellertid hade
de aldra flesta klostren upphört i brist på klosterfolk.
Endast tre nunnekloster ägde bestånd, nämligen Vadstena och
Sko i Sverige samt Nådendal i Finland. Johan ansåg sig
af ofvan antydda skäl böra uppehålla dessa kloster.
Vadstena Idoster, där nunnornas antal enligt
stiftelse-brefvet skulle vara 60, men i början af Johans regering
endast utgjorde 8, hade blifvit uppbrändt af Danskarne,
men restaurerades af Johan och var ofta föremål för
konungens nåd.**
* Se La vie du Possevin par Dorigny, s. 189.
** Af förlänihgsregistret 1568 framgår, att konventssystrarne erhöllo
d. 16 nov. 4 läster spannmål att anammas i Aska och Dals härader. 1569
fick klostret rätt att uppbära vid Stegeborg: strömming 2 läster, sik 12
tunnor, torrfisk 1 skeppund, torra gäddor 8 lisp., sälspäck 12 lisp.; i
Norrköping: salt 12 tunnor, grönt salt 1 tunna, humble 3G lispund, lax 4
tunnor, salt ål 4 tunnor; på Öland salt lax 1 tunna, torr ål 2 skeppund.
specklax 50 st.; i Vadsbo härad: oxar 50; i Aska och Dal: penningar
300 mark, smör 12 tunnor, får 142 st., höns 288, dagsverken 200; i Vad-
stena: torrt kött, 10 nöt, fläsk 2 skeppund, färsk gädda 2 skeppund. I
sanning ett tillräckligt underhåll för åtta nunnor.
I Östergötlands räkenskaper för 1579 förekommer följande: Haffwer
Konung Mt förlänth Conwentzs-systrarna udi Wadstena closter alle
Wadz-stene closters landbor och utjorder, som liggandes äro i Aska heratt och
i Schebo fjerdungh sajnpt 10 Kongl. Maj:ts arfvegods i fir-de herat och
Schebo fjerdung therpå K. M. breff (at. dat).
Ähn haffwa the bekommit K. M. breff datum 26 martii anno 79 på en
qvarn i Motala . . . Ahn haffwa the bekommitt K. M. breff till fougten
utij Aska och Dals herratt att årligen bekomma 300 mark penningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
