Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. I—II - II. Det religiösa tillståndet i Sverige vid Johan III:s tillträde till regeringen. Hans försök att förbättra detsamma. Kyrkoordningarne 1571 och 1575. Liturgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
vid må ej förbises motiven och de af honom uppställda
villkoren.
Johans kyrkliga reformer höllo sig emellertid ej
alldeles uteslutande inom den yttre gudstjänstens område.
De afsågo också en annan för kyrkan mycket viktig sak
— prästbildningen.
Orsakerna till dennas förfall äro redan angifna. Till
dess förbättring tjänade visserligen i någon mån det
ny-upprättade, ehuru med stort betryck kämpande och ännu
ringa fruktbärande, universitetet i Upsala. Johan var
betänkt på ett verksammare medel och beslöt inrättande af
ett teologiskt seminarium, hvartill han anslog det forna
gråmunkeklostret.* Till detta seminarium eller kollegium
anslog han egendomen Lindö på Lofön. ** Därjämte gaf
konungen dels till studenternes underhåll 2 läster spannmål,
dels tionde säd till deras beklädnad. K. br. till Nils
Eriksson d. 12 mars 1579. (Riksreg.) Konungen, som hört
att kollegiet icke fått åtnjuta sagde anslag, förklarar
sitt missnöje däröfver, befallande att de skyldige skulle
straffas.
Genom bref hade konungen redan d. 15 mars 1576
anmodat ärkebiskopen Laurentius Petrus Gothus, att
föreslå lämplige personer dels till lärare, dels till studiers
idkande vid ifrågavarande läroverk, “nampgifwe någre
personer, som skickelige wore och wilja hade att studera, hvilka
kunde blifva quar uti clostret, ther man achtade att
upprätta ett pædagogium theologicum, viljandes K. M., när the
ankommo, låta väl försörja them medh våningar och alle
andre nödtorfter (E. M. Eant, 1. c.).
Till rektor utsågs den sedermera namnkunnige
Abra-hamus Angermani, ärkebiskopens svåger och liksom han
måg till den gamle ärkebiskopen Laurentius Petri. Till
öfrige lärare utsågos mest utländingar, synnerligen neder-
* K. Johans bref till ståthållaren på Stockholms slott d. 20 okt.
1577. Det huset på Gråmunkeholmen, hvilket Gustaf Eriksson en tid ägt,
skall nu förvandlas till skolstuga. Johan hade 1571 donerat bort en del
af klostrets område för uppförande af en kyrka; men kollegiets inrättande
hindrade fullbordandet däraf. (E. M. Fant Dissertatio Hist. in ecclesia
Teutonica 1791), Till byggnaden anvisades kyrkotionden för 1578 från
åtskilliga socknar i Wallentuna härad. (Uplands räkenskaper för 1578,
n:o 20; i kammararchivet.
** Bref till Erik Olofsson den 12 juni 1578: ”Effter thet wij haffwe
låtit Lindhöötorp uti Loföö socken till en afwelzgård under collegium szom
wij hafwe låtedt upprätta här på Gråmunkeholm, derföre befale wij tiig
härmedh alfwarligen, att skall widerkiennas under samme förde collogium
alle the äghor, smn på förberörde Lindöö finnas kunde, oansedt hwem the.
hälst äger ... De som härigenom förlora skola få fullt wederlagh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
