Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Voro svenske konungen Gustaf IV Adolf och ryske kejsaren Paul I af äkta eller oäkta börd?, af F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i37
Yoro svenske konungen Gustaf )Y üdolf och
ryske kejsaren faul I af äkta
eller oäkta börd?
I första sången af Homeros’ Odysseia låter skalden den
unge grekiske konungasonen Telemachos på följande sätt
uttala sin — väl föga djupare grund egande — ovisshet om
sin äkta börd: »Min moder säger mig visserligen vara dennes
— Odysseus’ — son, men jag vet det ej; ty ingen kände
ännu själf sin härkomst.»
Djupare än den grekiske konungasonen, hvars moders,
Penelopes, dygd bort afhålla alla allvarligare misstankar, kände
en gång en olycklig svensk konung tviflet om sin äkta börd,
sin legitima kungliga härkomst tynga på sin själ och han hade
så mycket större anledning därtill, som hans egen farmoder
— vi förutsätta, att hon verkligen var det — låtit utsprida
ryktet om den unge konungens, då kronprinsens, oäkta
börd. Läsaren förstår, att vi syfta på konung Gustaf IV Adolf
och det af konung Gustaf III:s moder, enkedrottning Lovisa
Ulrika, utspridda och i Sverge ännu under Gustaf IV Adolfs
regering ganska allmänt trodda ryktet, att sistnämda konung
var son af drottning Sofia Magdalena och konungens
gunstling, hofstallmästaren, senare presidenten och grefven
Adolf Munck af Fulkila (prinsessan Bernadottes farfars
fyr-männing).
Ännu i dag finnas säkert många, som tro på detta
ryktes sanning. En pröfning däraf har f. n. ett visst aktuelt
intresse, alldenstund det därmed ock gäller att pröfva, om
kronprinsessan Victoria och hennes söner, således äfven Sverges
en gång blifvande konung, på icke särdeles långt håll tillbaka
äro af tvifvelaktig bord.
Ofvannämda spörsmål fick redan för omkring 30 år sedan en
märklig belysning, då Axel Fersen d. ä:s memoarer
(»Historiska skrifter») utgåfvos af hans dottersons son, frih. R.
Klinc-kowström. Där skildrar Fersen, »som i denna sak är väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
