Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Operastridens tidnings- och teaterinteriörer, af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i48
Ur samma artikel nr II vill jag slutligen utan några
reflexioner anföra tvä stilprof. Det ena utgör en analys af
operans prestationer:
»I känslan af en ofullständig och ytlig konstnjutning blandar sig därjämte
förnimmelsen af något rått och brutalt, någonting från gatan; under
iscensättningens polityr skönjes parvenyens halfbildning och under deras aktion, hvilka
stå under regiens omedelbara inflytelse, framsticker något af varitéens plumpa,
grofva, stereotypa gest.»
Det andra stilprofvet analyserar den underbara,
anspråkslöst uppfattade verkan af förf:s artikel:
»Den (aitikeln) skall komma som en fläkt af frisk luft in i den kväfvande
atmosferen (vid operan). Må de som känna sina lungor vidgas draga andedraget
fnllt ut!» Amen I
För att riktigt lefvande beskrifva den kväfvande
operaatmos-feren har förf, tjänstgjort som fonograf för »ett nödrop ur ett
konstnärsbröst». Nödropet uppges komma från en artist, som
från en scen, där äkta konstnärliga traditioner och
sträfvan-den äro rådande, trädt in till verksamhet på k. operan, och
han skildrar sina själslidanden sålunda:
»Jag erfor snart den tryckande andliga atmosfer, hvilken där härskar. Mitt
bröst sammansnöres af de trånga banala vyer, man där har öfver konstens vida, fria
värld. Jag krymper ihop inför de små mått, man där lägger på det artistiska,
och skulle jag stanna här länge, känner jag att mina konstnärliga
respirations-organ äro allvarsamt hotade.»
Samma person är hufvudvittnet för bestyrkande af
anklagelserna, att det är medelmåttigheten och okunnigheten,
som triumfera vid operan, och att det är ett utgrenadt
favoritsystem öfver hela personalen.
Vi mänga, som ej varit i tillfälle att på ort och ställe företaga
några luftundersökningar ej häller af flera anledningar våga
tillmäta titulus Lindblom och titulus Sohlman någon så stor
auktoritet, att vi skulle våga svärja på dessa nymodiga
afton-bladsmagistrars ord, måste naturligtvis vara mycket
intresserade af att spörja efter konstnärens namn, ty i saker sådana
som dessa är det väl ändå tillåtet att fästa något afseende vid
hvem som ger intyget. Jag är i tillfälle att komplettera
ar-tikelförfis ofrivilliga glömska och upplysa, att det är hr Hofer.
Tyvärr kan jag dock icke omtala från hvilken scen han kom.
För min egen del känner jag bara hr Hofers sceniska existens
för flera år sedan vid Nya teatern, och jag får tillstå, att
jag af flera anledningar inte kan känna mig så synnerligen
imponerad och öfverbevisad af den auktoriteten. Hvad han
har att berätta om sina vedermödor vid operan, om
försmädliga leenden och kyla är och förblir nog ingenting ovanligt
vid hvilken teater som hälst för nykomlingar.
Af hvad förf, yttrar i art. III skola vi endast fästa oss
vid själfbekännelsen att för att öppna en strid med den där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
