Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. III—V - III. Katolska reaktionens försök att verka på drottning Katarina och genom henne på kungen - IV. Katolska propagandan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i83
äfven sedan han själf inledt underhandlingar med kurian,
såsom längre fram skall visas.
Lika litet uträttade de bref som Hosius nu, innan
nämnda underhandlingar börjat, sände till Johan (d. 24/i
1574, Epist. 212, och 7/i 1576, Epist. 237). Då Hosius i
bref d. 8/s 1574 till Camisius, författaren till den bekanta
romersk-katolska katekesen, yttrar: “In Svetia res meliore
loco futuras confidemus“ så bedrager han antingen sig.själf
eller Camisius.
IV.
Katolska propagandan.
En sådan var formligen organiserad under benämning
det Stockholmska huset. I spetsen för densamma stod
vanligen en af drottningens biktfäder. Af Hosii ofvan
anförda bref till Herbst synes, att denne hade detta uppdrag.
Att Wisocki och Warszwicki äfven hade det, uppgifves af
Siaizynski, Obraz II, 14. Warszwicki omtalar dessutom
själf i bref till sin provincial d. 17 juni 1576 sin
ifrågavarande verksamhet. Jämte drottningens biktfäder
arbetade jämväl andra missionärer. Bland dessa må särskildt
nämnas två jesuiter, Laurentius Norvegus och Florentius
Fegt, hvilka hitsändes af Hosius 1576 (Hosii opera II, 408).
Härmed förhöll det sig sålunda: Warszwicki hade i
berättelsen om sin andra resa till Sverige 1574 hemställt, att,
om konungen eller drottningen önskade flere jesuiter, borde
en vara polack och en kunnig i svenska språket. Nu
begärde hvarken konungen eller drottningen några jesuiter,
men Hosius hitsände ändock tvänne Laurentius och Fegt,
hvarvid i afseende på den förstnämnde iakttogs Warszwickis
råd, att han skulle vara kunnig i svenska språket, i hvilket
Laurentius såsom norrman till nödtorft hade kännedom.
Laurentius Norvegus eller Kloster-Lasse var, enligt
Abritz einer. Geschichte der Universität in Olmütz, född
1538, loco ignoto, i Norge, inträdde i Jesuiter-orden 1564,
vistades i Bom och Wien i ordensärenden åtskilliga år,
till dess han sändes till Sverige, hvarest han förblef i fyra
ar eller till 1580, då han åtföljde Possevino härifrån.
Se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
