Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Första afdelningen. III—V - IV. Katolska propagandan - V. Prästbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
fruktade att eljes för egen del ådraga sig sina undersåtars
missnöje, dels därför att han visste att konungen ej blott
hade samma fruktan utan äfven, fastän han tolerade
katolikernas försök att göra proselyter, i själfva verket
ingalunda var katolicismen bevågen.
V.
Prästbildningen.
Hvad den katolska reaktionen ansåg såsom ett af de
förnämsta medlen till katolicismens införande i Sverige var
att förse landet med lämplige katolska präster. I sådant
afseende försökte man att, jämte hitsändande af
missionärer, bemäktiga sig undervisningen vid det af Johan
upprättade kollegiet. Det heter i Fegts ofvan omförmälda
berättelse, att Laurentius Norvegus för att erhålla en
lärareplats i teologi vid sagde kollegium, stälde sig in hos de
många i Stockholm vistande tyskarne och de lutherske
illiterate prästerna, hvilka han förvånade genom sin lärdom
och hvilka, sedan han tillkännagifvit sin benägenhet att
vara konungen till nytta vid seminariet, anmälde honom
till teologiæ-lektorsplatsen därstädes, hvartill han af
konungen utnämndes, med föreskrift att såväl de i Stockholm
tjänstgörande omkring tretio prästerne som lärjungarne i
läroverkets högsta klass skulle begagna hans undervisning,
“Mi-seri laqueam, qua suspenderentur postea, si bi contexuerunt“,
yttrar Fegt. Men, emedan konungen enligt sin vana
till-bragte den vackra årstiden vid ett i behaglig trakt
beläget lustslott och af sådan anledning åt en annan uppdrog
omsorgen om de förberedande anordningarna för skolan
såsom bostad, kläder m. m., hände det, till följd af
sven-skarnes kända tröghet (cum Sveci, ut vulgo fertur, tardi
sunt) att Laurentius ej kunde börja sin undervisning förr
än i juli, då konungen återkommit till Stockholm.
Då Johan, enligt hvad ofvan blifvit anfördt,
otvifvel-aktigt hade sig bekant, att Laurentius var jesuit och Johan,
åtminstone den tid, hvarom nu är fråga, ingalunda var
katolicismen tillgifven, kan det förefalla besynnerligt, att
han anstälde Laurentius vid sitt nyinrättade läroverk.
Förhållandet förklaras emellertid däraf, att Johan, som ifrade
för en återgång till den äldre kristna kyrkans lära, ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
