- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
223

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Kulturpolitik och tidningsköp, af Gil Blas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

* « »i *

223

hvarom de icke kunde ha någon som hälst själfständig
mening. Äfven om det aldrig så mycket varit De Lavalska
pengar som strukit, så var det en tämligen rimlig begäran
från de gamla aktieägarnes sida att få en mera detaljerad
utredning af hvilket inflytande styrelsens vårdslöshet och
oförstånd verkligen kunde ha haft på möjligheterna att uppehålla
tidningen. Och hvad det andra beträffar, så kvarstår alltid
det som ett ovederläggligt faktum dels, att möjligheten att
anskaffa mera pengar eller att reorganisera företaget på en
sparsammare och förståndigare basis alldeles omintetgjordes
genom styrelsens hemlighetsfulla och brådskande
tillvägagå-ende, och dels att det varit bättre att stupa med ära än att
afyttras som ett vanligt drag- och slaktdjur. Huruvida med.
d:r Grundal skall föreställas ha några som hälst politiska
åsikter och intressen känna vi icke. Förmodligen har han
inga andra än att vara svärfar, men äfven under sådana
omständigheter är mågen att beklaga, att svärfar icke haft bättre
förstånd att på ett värdigare sätt bevaka sin mågs goda namn
och anseende. Ty det kan icke bortresoneras, att d:r De
Laval har blamerat sig i denna fråga. Det må nu talas vidt
och bredt om att han ensam kostat på Svenska Dagbladet
så och så många tiotusen om året. Därför var han icke
berättigad att handla så som han gjort. En person, hvilken
genom sin frikostighet och tanklöshet inledt, uppmuntrat eller
tolererat sin unge protegés ytterst oförståndiga och
slösaktiga lefverne, har därigenom iklädt sig stort moraliskt ansvar
och är skyldig att så vidt möjligt medverka till att vänjandet
vid knappare existensvilkor ej blir alldeles omöjliggjordt eller
blir onödigt plågsamt. Och för resten skulle väl i den stora De
Lavalska affärskrachen penningevärdet af dessa De Lavalska
Dagbladsaktier spela en så försvinnande och betydelselös roll.
Det lät så vackert beträffande vissa andra De Lavalska
job-berier, att han ville offra af sin enskilda förmögenhet för att
ingen människa skulle förlora på honom. Det hade ock varit
ganska vackert, om han äfven låtit sig angeläget vara att hans
ideella och journalistiska jobb, när han icke längre mäktade
subventionera det, — afvecklades på ett hederligt sätt. Men i
förra fallet gagnade en sådan gentiless finansierernas egna
beräkningar, i senare fallet icke, kanske rent af tvärtom. Det
berättas åtminstone, att hot från sådant håll varit verksamt
för försäljningens åstadkommande. Men är detta sant, så
hade d:r Grundal sörjt bättre för sin mågs och sitt eget
anseende med en antydan om en situation å la biskop Brask
än med sitt tafatta cch enkla iörsvar vid bolagsstämman.

En som vid den här historien ock spelat en slät och
ömklig roll är Svenska Dagbladets afträdande redaktör, d:r
Wallgren. Den minsta fordran man borde kunna ställa på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free