Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Disraeli, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
förnuftet som belägrade Troja; det var icke förnuftet som
dref saracenerna ut ur öknen för att eröfra världen; det
var icke förnuftet som entusiasmerade korstågen eller
skapade munkordnarna eller framkallade jesuitismen; det var
framför allt icke förnuftet som gaf anledningen till
franska revolutionen. Människan är blott verkligt stor, när
hon följer sina lidelser, och aldrig oemotståndligare än då
fantasien besjälar henne“ (“Coningsby“).
Det gäller alltså att sätta människornas inbillningskraft
i mäktig rörelse, när man vill uppnå ett socialt uppsving.
Att göra detta är just uppgiften för de stora
personligheterna, hvilka gifva tidsandan en annan riktning och utan
hvilka världshistorien skulle sakna allt heroiskt. De store
männen komplettera på detta sätt massan, ty denna är
enligt sina anlag skapad till troende tillbedjan och lydnad:
de store måste alltså befalla den, gifva den något att
tillbedja. Och uteblifva de store männen och fjättras icke
inbillningskraften vid stora mål, skapar massan sig själf en
afgud och öfverlämnar sig utan ledning åt sina lidelser.
Följden blir då nationalkaraktärens förfall och social
desorganisation. Ty politiska institutioner i och för sig kunna
icke tillfredsställa någon nation, alldenstund de icke äro
annat än maskiner, under det den drifvande kraften utgår
från nationalkaraktären, hvilken ensam afgör, om dessa
maskiner befordra eller störa samhällets utveckling. Därför
gifves det intet som kan rädda ett sjunkande samhälle,
utom den heroiska andens återuppvaknande, hvilken rycker
alla med sig och garanterar för statens säkerhet, emedan
regeringen är fylld af stora idéer och folket afetrohet, —
under det att, “då den heroiska anden fattas, politiska
institutioner äro kött utan salt, kronan en leksak, kyrkan en
tom inrättning, parlamentet en diskussionsklubb och hela
civilisationen en flyktigt förbiflygande dröm“ (“Coningsby").
Med dessa åsikter pröfvar han den engelska politikens
utveckling och kommer till det resultatet, att England sedan
1688, under hvilken tid det hufvudsakligen regerats af
whigs, försmäktat under trycket af en oligarki, då
författningen i väsentlig mån möjliggjort de stora parlamentariska
familjernas herravälde öfver konung och folk. Därför
proklamerar Disraeli kampen mot partiregementet. Han
åberopar sig därvid på lord Bolingbroke, den toryske Proteus.
såsom sin utmärkte föregångare mot whigpartiets tyranni.
“Partier — hade Bolingbroke jämt ett århundrade tidigare
förklarat — äro, redan innan de urarta i kotterier,
föreningar för bestämda politiska mål, som icke äro allmänhetens
mål och intressen.“ Och vidare: “Bland alla slag af tyranni
är det sämsta den kotteriregering, som en premierminister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
