Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Disraeli, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
såsom partiledare utöfvar i furstens namn? (Bolingbroke,
“Disertation upon Parties", 1733). Bolingbroke använde
som bekant största delen af sitt lif för att störta de under
Walpole regerande whigs. Han önskade ett starkt
konun-gadöme, hvilket — obekymradt om de genom det
dåvarande parlamentariska valsättet framskjutna mäktiga
familjerna — skulle föra en rättvis regering under iakttagande
af massans intressen och frihet.
Från dessa allmänna synpunkter skrider Disraeli till
betraktandet af det sociala tillståndet för ögonblicket. Den
materiella civilisationen, skrifver han, har i England gjort
hastiga framsteg; men samtidigt har den andliga kulturen
gått tillbaka. Ty i England rasar kampen emellan ägande
och besittningslöse, hvilkas ställning till hvarandra han i
ett bevingadt ord karaktäriserar sålunda: de “äro liksom
två nationer, mellan hvilka intet umgänge och inga
besläktade känslor existera, och de veta så litet om
hvarandras vanor, tankar och känslor, som om de vore söner
af skilda zoner eller bebodde olika planeter“. Det
engelska folkets lagar hafva under den fria konkurrensens
system mer och mer försämrats. “Må man blott betänka,
hvad detta en gång lyckliga och religiösa folk nu är med
alla sina brott och lidanden under slafveriet, sina lytta
gestalter, sitt försvagade intellekt, sitt lif utan lycka och sin
död utan hopp!“ Detta onda måste undanröjas därigenom,
att man gör tabula rasa med klassernas herravälde och
därför äfven med klasslagstiftningen. Makten skall i
stället åter tillfalla konungen, — såsom den enda dignitet,
som icke företräder klassintressen. Under den monarkiska
ledningen skall då moral och religion återupprättas
öfver-allt i landet.
“Hvad vi behöfva är grundandet af stora principer,
hvilka stödja staten och trygga folkets lycka;
auktoriteten måste åter komma till heders och egendomen liksom
i trons gamla dagar bekänna, att arbetet är dess
tvillingbroder och att pliktuppfyllelsen utgör besittningens väsen“
(“Coningsby“).
Det mäktigaste hjälpmedlet härtill är den sanna
aristokratien, hvilken omfattar allt, som utmärker sig i
statsväsendet, det må vara genom talang, dygd, hög börd,
ämbete eller egendom.
Konsekvensen af denna lära för det praktiska lifvet
har Disraeli åskådligt tecknat i förväg; han framställer i
sina romaner mönsterfabriker, inom hvilka idel kärlek och
endräkt härskar mellan kapitalist och arbetare.
Fabrikanten gör äfven sitt till, i det han på det frikostigaste sörjer
för sina arbetares fysiska och moraliska bästa, afkortar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
