Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Indisk och europeisk spiritualism, af Zeaeddin Akmal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3o8
och då han är det uteslutande föremålet för
spiritualisternas-studium, måste de bättre än någon annan förstå att
behandla och bota honom. Såsom bevis för min utsago gör
jag här ett ordagrant utdrag ur “Paisa Akkbar“ — ett af’
de mest framstående indiska bladen — för den 19
december 1896.
“Den 30 nov. afied i Sakkar i en ålder af 40 år piren
(det är de muhammedanska spiritualisternas öfverhufvud);
Syed Gökar från Sing. Han har gjort trehundra tusen
sjuke-af de mest olika slag helbrägda.“
Då de europeiska spiritualisterna predika
vegetarianis-men, är det nödvändigt att gifva en utredning af de indiska
spiritualisternas åsikter i denna fråga.
Då dessa, som jag förut sagt, icke sätta minsta värde
på födan, hafva de ej heller några bestämda regler därför;,
men under den tid, då’ de utöfva sin konst, lefva de af
mjölk och intaga icke fast föda i någon form. Och om.
de icke döda något djur, sker detta af den orsak, att de
därigenom _ skulle beröfva sig de medel, detta djur kunde
hafva gifvit dem. Skulle vi blott därför icke döda något
djur i näringssyfte, att det är en med den mänskliga arten
besläktad varelse, hade vi allt skäl att förhålla oss på.
samma sätt till växtriket. Djur och växter hafva samma
sinnen; tag t. ex. mimosan; vid ringaste beröring vissna,
hennes blad, och många andra växter ha samma känslighet
för beröring. Likaså hafva vissa växter hörselsinne. För
åskdundret spränga “Qhholas“ sina knoppar och vissna;,
äfven risen tillintetgöres på detta sätt. Hos andra finnes
otvifvelaktigt synsinne. Man må t. ex. iakttaga blixtens
verkan på träd och örter. En del växter kunna icke lefva
i mörkret, utan behöfva ljus. Resande, hvilka
genomströf-vat de indiska dschunglerna, hafva ofta råkat i högsta
förvåning öfver en ljuf och harmonisk musik, som
frambringas af “seroträdens“ blad. Det fins äfven en annan
afart af detta trädslag, hvilken vid vattenbrist ger
ifrån sig en pipande ton; alltså äga växterna lika väl
som djuren förmågan att utstöta ljud. De växa och dö
äfven liksom djuren och behöfva näring liksom de. Som.
exempel på att de veta förskaffa sig sin näring kan
“bar-trädet“ tjäna; när dess rötter ej kunna uppsuga tillräcklig
näring, spricka nya rötter ut från grenarna, draga sig ditr
där det finnes vatten, och nedtränga där för att tillföra
trädet ny kraft.
Såsom dessa fakta bevisa, äro växterna och djuren
likställda, och jag vågar följaktligen säga, att växterna
enligt de indiska spiritualisternas mening hafva själar lika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
