- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
341

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Pänningkapitalet vid öfvergången till nya tiden, af C. N. C—n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34i

faller år 1487—88. De lånade hertig Sigmund af Tyrolen
173,627 gulden mot förpantning af Schwazs-grufvornas
silf-veraf kastning. Sedan upptogos ytterligare lån. Sålunda
förskotterade de 1507 kejsar Maximilian 50,000 gulden, för
att sätta honom i stånd att företaga sitt fälttåg mot Rom,
och under år 1508 lånade de ännu större summor.
Fugg-rarnes nästa stora finansaffärer stå i samband med Karl V:s
kejsareval. Det inflytande, som sextonde århundradets
stora päninghus utöfvat på dåtidens politiska tilldragelser,
erhåller här sin skarpaste belysning. Såväl Karl V (då
ännu blott konung af Spanien) som Franz I af Frankrike
eftersträfvade den tyska kejsartronen och båda sökte
genom mutor vinna för sig kurfurstarne. och deras rådgifvare.
På Franz I:s sida stodo hufvudsakligen de florentinska
handelshusen, som i Lyon egde stora faktorier och
be-herskade Lyons pänningmarknad. För Karl V trädde
däremot i breschen Äntwerpens pänningmarknad samt de
sydtyska och genuesiska bankirerna, framför allt Fuggrarne.
Ett långvarigt köpslagande med de enskilda kurfurstarne
begynte, ett köpslagande, som, för att citera Ehrenberg,
“blef ännu ovärdigare därigenom att kurfurstarne steg för
steg höjde sina fordringar, emedan den franske konungens
konkurrens fördyrade den tyska kronan". Slutligen behöll
dock Karl V öfverhanden tack vare augsburgarnes och
genuesernas understöd. Fuggrarne utgåfvo inalles den
enorma summan af 543,000 gulden, Welserna 143,000
gulden, det stora florentinska bankhuset Gualterotti —■ som
icke gjorde sina hufvudaffärer på Lyons, utan på
Antwerpens börs — 55,000 gulden, bankfirmorna Fornari och
Grimaldi i Genua hvardera 55,000 gulden. Så blef Karl
tysk kejsare med pänningens nåde. Själfva valakten med
sina högtidliga tal var uteslutande en för folket bestämd
komedi. Huru Fuggrarne själfva betraktade sin andel i
valet framgå af ett högst intressant, af Ehrenberg
återgif-vet bref, som Jakob Fugger 1523 adresserade till kejsaren.
Det heter där:

"Eders kejserliga majestät vet tvifvelsutan, huru jag
och min anförvandter hittills varit villiga att i all
underdånighet till dess välfärd tjäna huset Österrike, hvarigenom vi
äfven hafva sett oss föranlåtna att, för att stå eders
majestäts anherre salig kejsar Maximilian till tjänst och för att
förskaffa eders majestät den romerska kronan, att gå i
borgen gentemot några furstar, som ville sätta sitt förtroende
till mig och eljes kanhända till ingen, hafva äfven
försträckt eders majestäts kommissarier för samma ändamål
en betydande pänningsumma, af hvilken vi själfva nödgats
uppbringa en stor del hos våra vänner. Det är också
be

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free