Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Pänningkapitalet vid öfvergången till nya tiden, af C. N. C—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
kant, att eders kejserliga majestät icke utan min hjälp
skulle ha kunnat erhålla den romerska kronan, hvilket jag
kan bevisa med egenhändiga skrifvelsér från eders
majestäts kommissarier. Så har jag då äfven härutinnan icke
sett på min egen fördel. Ty om jag hade afstått från
huset Österrike och velat gynna Frankrike, så skulle jag
ha erhållit mycket pängar, såsom ock sådana blifvit mig
erbjudna. Men hvilken nackdel för eders kejserliga
majestät och för huset Österrike som häraf skulle ha uppstått,
det har eders majestät väl att öf verväga med sitt höga
förstånd. “
Dylika affärer, hvarigenom pänningmakten utöfvat ett
afgörande inflytande- på det sextonde århundradets
politiska händelser, voro för öfrigt alls ej sällsynta. Då
kampen mellan Karl V och Schmalkaldiska förbundet utbröt,
var det likaledes Fuggrarnes pängar, som möjliggjorde
kejsarens rustningar och hans cunctatortaktik mot de
förbundna furstarne, som ifrigt åtrådde ett fältslag, till dess
hertig Moritz’ af Sachsen infall i Kursachen afgjorde saken
till kejsarens fördel. Till det därpå följande fälttåget i
Sachsen lånade Anton Fugger kejsaren ytterligare 122,477
gulden och 20,000 dukater. Äfven efter kejsarens flykt till
Villach år 1552 var det Fuggrarne, som med nya lån satte
honom i stånd att föra de i Passau öppnade
fredsunderhandlingarna till ett relativt fördelaktigt slut. Likaså
fördes delvis med Fuggrarnes pängar Philip II:s strider i
Nederländerna. Ständigt förskotterade de honom ansenliga
kapital, när nöden var som störst. Är 1576, då de
spanska trupperna gjorda myteri, emedan de ej fått ut sin sold
och hela Flandern syntes förloradt, förskotterade de ej
mindre än 200,000 kr.
Bankhusen Fuggers och Welsers partitagande för Karl
V är för öfrigt icke att tillskrifva deras goda patriotiska
hjärta, såsom Jakob Fugger låter påskina i ofvan anförda
bref. Denna politiska ståndpunkt dikterades af
pänning-marknadens dåvarande läge och deras egna finansiella
intressen. Huset Habsburg var redan förut skyldigt dem
ansenliga summor, som de naturligtvis hade förlorat, om de
un-derstödt den franske konungen. Dessutom lånade de icke
ut sina pänningar utan att tillförsäkra sig en vacker
profit: värdefulla kronoinkomster måste pantsättas hos dem.
Men dessutom låg det dem om hjärtat att liksom de
uppblomstrande stora genuesiska bankhusen nedbryta
flo-rentinernas dominerande maktställning på den internationella
pänningmarknaden. Till större delen voro dessa
florentinska hus fiender till det efter allenaväldet i Florenz
sträf-vande huset Medici och häraf förklaras, hvarför de höllo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
