- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
372

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från kongresser och möten, af Gil Blas. I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kolossala missuppfattning af sin egen betydelse och deras
tendenser att med öfverlägsenhet och egenkärlek betrakta sig
som en högt tronande och skinande öfverordnad makt, den
där hade — oftast totalt på egen hand — att afgöra
frågor, där den tekniska insikten i stället rätteligen skulle spelat
den första fiolen och juristeriet och byråkratien, om de hade
att vara med alls, haft att nöja sig med en mera
underordnad, mera tjänande ställning. Det nordiska, enkannerligen
det svenska, juristeriet och dess allierade, byråkratien, skulle
vara mera verkligt framstående och ega större obestridd
praktisk duglighet och teoretisk allmän- och specialbildning,
än hvad som nu med en kritisk och oförvillad blick gärna
kan påstås vara fallet, och man skulle ändå finna helt
naturligt och med sina varmaste sympatier följa dessa
emancipa-tionstendenser. Specielt de som gjorde sig gällande från
teknikernas och ingeniörernas sida. Dessa, d. v. s. de
arbetsgrenar de tjäna, representera en viktig afdelning af det som
med det fullaste lif lefver i nutiden och de bära så att säga
äfven det mesta af framtiden i sitt sköte. Resultaten af
deras arbete medverka till att allra mäktigast omdana och
iöra världen framåt Jjåde materielt och ideelt, medan juristeriet
och byråkratien, när de inte sträfva att föra bakåt, egentligen
icke torde ha någon annan roll i samhällsutvecklingen än att
som ett slags vaktmästare städa undan skräpet och affallet
efter andras arbete, att tillse att de må kunna arbeta i lugn
och ro och under allra gynsammaste förhållande samt att, där
de så kunna, skriftligen hopföra de ordnings- eller
tillämpningsregler, hvilka som en följd af de genom de praktiska,
de yrkesbildade och de vetenskapligt bildade männens
arbeten och forskningar invunna resultaten och i enlighet med
deras anvisningar böra bringas in i samhällslifvets organer
till allmänhetens kännedom och efterrättelse.

Liknande emancipationstendenser gent emot denna
ju-risteriets och byråkratiens öfvervikt, som ju kan vara lätt
förklarlig i gamla samhällen, men som ock gör dessa
samhällen ännu ålderdomligare, förmärktes äfven, fastän mycket
svagare, vid hvarjehanda andra möten, men kan man gärna
tillägga där med mycket mindre utsikter till framgång än här,
hos ett af framtidens förnämsta framgångsrikaste
arbets-släkten.

Det fans naturligtvis jurister vid de flesta möten, det är
ju ingen annan verksamhet eller studiegren, som gör
utöf-varne — både i egna och åtskilliga andras ögon —• så
kompetenta att intressera sig för, begripa sig på och afgöra litet
af hvarje och alltså nödvändiga att ha med vid alla möjliga
tillfällen. Och vid alla eller de flesta möten kunde ju lätt
ärenden frambringas, som mer eller mindre tangerade
lagstift

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free