Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från kongresser och möten, af Gil Blas. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
ningsärenden och administrativa åtgärder. Särskildt kunde
sådant sägas om sjötartsmötet, där frågan om ändringar i
sjölagen var en af hufvudfrågorna. Men man kan icke
annat än påstå att juristerna vid förhandlingarna förde en
ganska obemärkt tillvaro, alls icke kunde flyta öfver. Af en af
de mest anlitade hufvudstadsadvokaterna upplästes vid
sjö-fartsmötet en tvifvelsutan mycket sakkunnig afhandling om
införande af inteckningsrätt i fartyg. Af en domhafvande
från Gotland hade till en af landtbrukskongressens sektioner
hopskrifvits en uppsats om arrendelagstiftning, hvilken
afhandling sedan hyggligt och stillsamt resumerades muntligen. En
annan jurist, som jag tror vara tjänsteman i domänstyrelsen
och lärare vid skogsinstitutet, gjorde ett eller annat inlägg i
debatten, men inte häller det föreföll så märkvärdigt. Den
ende jurist, som spelade en något mera framträdande roll,
var senaste sjölagskomiténs sekreterare, den såsom advokat
och affärsman mycket rutinerade häradshöfding K. Herlitz,
hvilken är en habil talare med en behaglig organ, och det
var måhända mindre hans fel än diskussionsämnenas och
debattens i allmänhet, att icke häller hans uppträdandekan markeras
som något särskildt remarkabelt.
I det nyssnämda föredraget om ingeniörernas förhållande
anfördes från Danmark exempel som visade att ingeniörerna
där började tillvinna sig tillbörlig gehör. Det lilla som
redan vunnits hade fordrat ihärdigt arbete och äfven strid och
det hade vunnits genom sammanslutning och därigenom att
ingeniörsföreningarna gingo i spetsen och förde an samt
till-tvungo sig själfva anseende och inflytande, så att de enskilde
medlemmarna buros fram genom framgång för hela klassen.
Det Var denna tanke på sammanslutning och
organisation, som vid ett flertal möten var den stora ledande tanken
eller åtminstone dagens lösen. »Unitis viribus» citerade
civilministern i ett tal för landtbrukskongressen. »Conjuncti
valemus» ordinerade läkarmötets ordförande professor Welander
till sina yrkeskamraters allvarliga begrundande. Detkanjuicke
vara precis underligt, om en sådan tanke hyllas och proklameras
vid möten, som ailtid äro ju en form af sammanslutning och
där den personliga samvaron utgör ett så väsentligt moment.
Men dessutom är det mycket i tiden, som borde kunna ge
åtskilligt eftertryck åt den abstrakta tanken och de vackra
orden som födas i stundens kollegiala stämning samt
framtvinga allvarliga försök att öfverföra dem till det ihärdiga
arbetets område. Det märktes lätt att det var förnämligast tva
saker, som öppnat eller hålla på att öppna ögonen hos
vederbörande för sammanslutningens och organisationens vikt
och betydelse samt, där något mera afsevärdt redan är
afgjordt — d. v. s. i Danmark och Norge — tvingat fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
