Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. IV—V - IV. Possevinos första beskickning till Sverige 1577—1578
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4o6.
Derpå begick han nattvarden (sc confessa å la foi) och
emot-tog absolution, efter att hafva ånyo förklarat, att han skulle
rätta sig helt och hållet efter påfvens godtfinnande
(entiére-ment an jugement du pape) i afseende på de fyra frågor
som han framställt till Hans Helighet."
"Possevino gråter af glädje. Han faller på knä
utropande: Jag tackar Dig herre för den nåd, Du täckts bevisa
denne furste. Jag besvär Dig, min Gud, Du som har
ko-nungarnes hjertan i din hand, fullborda hvad du börjat,
att utgjuta din ande öfver honom, som återvänder till dig
i så god tro, uppfyll hans själ med ljufheten af din
välsignelse."
"Nu blir äfven Johan rörd och kan ej återhålla sina
tårar. Emottag, säger han, med uttrycket af min erkänsla
och min aktning, den upprigtiga försäkran jag gifver Eder
att i Eder person omfatta den Romersk-katolska religionen,
från hvilken jag aldrig skall skilja mig. Et ego te
amp-lector et ecclesiam Romanam in æternum. Detta allt skulle
hafva tilldragit sig d. 16 maj 1578.
Följande dag läste Possevino messan i kungens
arbetsrum, der man låtit anbringa ett altar bredvid hvilket
konungen knäföll med mycken anspråkslöshet och fromhet i
närvaro af drottningen och sina sekreterare, Johan
Henriksson och Nils Braskius, begge goda katoliker.
Sådan är Doregays, på Possevinos egna uppgifter
grundade berättelse. I hvad mån kan nu trovärdighet tilläggas
densamma?
Innan vi inlåta oss i undersökning härom, må
anmärkas, att Ranke, Dic Römische Papste, II, Berlin 1856,
framställer förhållandet med Johans omvändelse i full
öf-verensstämmelse med ofvan anförda berättelse förmenande
att den så erhållna absolutionen synes varit Johans högsta
önskan för att försona brodermordet. Hurter deremot,
Geschichte Kaisor Ferdinands II und seine Eltern, IV, 23,
anser hela berättelsen såsom en saga.
Man vill ej gerna tro, att berättelsen af Possevino om
Johans öfvergång till katolicismen vore uppdiktad, då han
icke allenast officielt ingifvit densamma till kurian utan
ock gifvit flere katolska furstar del deraf. (Celsii
appara-tus ad historiam Svio-Goth. Stockholm 1757). Men härvid
må anmärkas, att de uppgifter hvilka afgåfvos såväl af
Possevino sjelf som af öfrige i Sverige vistande jesuiter
ofta voro fulla af oriktigheter. Anledning är således ej
att förlita sig på ifrågavarande berättelse utan noggrann
undersökning. Det finnes åtskilliga omständigheter, som
göra den osannolik.
Hvarken i den brefvexling som efter Johans s. k. om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
