Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Från möten och kongresser, af Gil Blas. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45i
cialist i det mesta möjliga, som en tidningsman och
korrespondent gärna kan med sin intelligens och sina kunskaper
omfatta, är också en grundlig religionsvetenskaplig
kon-nässör och jag vill därför citera ett par småsaker från
honom, så mycket mer som vi båda — fast förstås på något
olika vägar — kommit till samma resultat att det var så
godt att Max Mifller aldrig kom hit.
Nämde korrespondent karakteriserar kongressen som
“en god protestantisk församling med tillsats af ett litet
katolskt och judiskt element, som befriade den från att
bli helt och hållet en evangelisk allians. Tvetydigheten i
kongressen: att skola vara Chikagokongressens efterföljare
och dock något helt annat, nämligen ett i all synnerhet
(særlig) kristligt möte, upphäfdes någorlunda; man fann
sin uppgift, som innefattade bägge momenten i sig: i att
belysa kristendomen i dess förhållande till hedendomen,
också den hedendom som finnes i vår egen kultur, och
denna belysning af kristendomen blef ett förhärligande af
kristendomen. En obetingad fördel* för denna kongressens
karaktär var, att religionsblandaren Max Müller blef borta. “
Hvad hafven I mera vittne behof?
En annan hvilken också i form af korrespondens
skrifvit om kongressen är professor Sabatier från Paris;
det var kongresStjärnan n:r 2, hvarmed på förhand gjordes
reklam för kongressen och hvars namn värkligen också
var något att göra reklam med. Det kan kanske vara af
intresse att se huru han fattade kongressens uppgift. “Hvad
de svenska inbjudarne åsyftat var, tror han — och detta
missförstånd kan ju ursäktas den långväga ifrån kommande
främlingen — icke ett möte mellan själfva religionerna
representerade af deras officiella organ, ej häller ett möte
af kyrkornas män, af fromme personer, som önskade en
förbrödring af fromhet och sina trosformer. Det var en
mindre praktisk och mera vetenskaplig** tanke som var den
förhärskande vid Stockholmskongressen. Man har i
synnerhet inbjudit vetenskapsmän, hvilka specielt sysselsätta
sig med religionernas historia och med religionsfilosofien,
inbjudit dem i denna deras egenskap till konferensen, där de
skulle kunna meddela hvarandra upplysningar om sina olika
studieämnen och inför en bildad allmänhet framlägga de
allmänna resultat, till hvilka de kommit i sina specialstudier.
Och i främsta ledet af inbjudne vetenskapsmän lyser namnet
af Max Müller, hvilken för närvarande är liksom beskyddare
och symbolen för denna nya vetenskap, religionsvetenskapen*
* Kursiveringarna äro af mig.
** Kursiveradt af Sabatier själf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
