Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ett och annat om jubileet och utställningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
vande konungen skulle kunna göras mindre och det
forcerade festjublet och hyllningshymnerna något tystas ned.
Men det medlet var mindre väl valdt. Man har därvid
begått samma stora fel som kungapanegyrikerna nu begått.
Man har velat ge Karl XV förtjänsten och äran af det
goda som skedde i hans tid, att det var en vaknande tid,
en nydaningens, en entusiasmens och handlingslustens tid,
att män sådana som De Geer, Gripenstedt sutto i
konungens råd i stället för en Östergren, Lars Akerhielm, Essen.
Talar icke t. ex. Aftonbladet på fullt allvar om Karl XV:s
“kraftiga reformatoriska verksamhet“! Men Karl XV må ha
haft hvilka popularitetsfångande personliga egenskaper som
hälst, så torde det dock vara visst och sant, att hvad godt
som gjordes under hans regeringstid på det stora hela taget
antingen utfördes mot hans vilja och sympatier eller ock
var honom fullkomligt likgiltigt. Lugnt och utan några
konungapanegyriska syften må man ock våga det
påståendet, att det är i och för sig större förutsättningar för
Sveriges välgång att det är konung Oskar som sitter på tronen
och ej Karl XV, ty den mera positiva, den allvarligare
insatsen från konungen personligen uti arbetet på samhällets
utveckling så ock den konungsliga ansvarskänslan, det finner
man nu, ej då. Måhända skulle ock för den nu lefvande
generationen talet om Karl XV:s vinnande egenskaper i
ett eller annat afseende befinnas något liknande myt och de
ej nu synas lika älskvärda och svagheterna lika ursäktliga.
Var konungajubileets inriktning på det öfvervägande
tentraliskt pompösa och ceremoniösa egnadt att förhindra
det mera personliga och samladt nationella intryck, som
med jubileet hade bort åsyftas och hvarigenom det hade
blifvit betydelsefullare och kunnat i minnet djupare bevaras,
så har däremot utställningen i oväntadt hög grad visat sig
besitta egenskaper, som låtit den som få andra tilldragelser
under de senare decennierna vid sig knyta nationens
sympatier och intressen och låta vibrera jublande känslor af
nationel stolthet. Men denna stolthet har varit medveten
om hvad som ännu brister och om framgångens ansvar,
och starkt bemängd med framtidshopp ocb framtidstro som
den är, är den tillika en sporre till förnyade, ännu
kraftigare, allvarligare ansträngningar. Det var denna jublande
känsla af rättmätig nationel stolthet, som trängande åt sidan
alla andra känslor bemäktigade sig ens sinne vid de första
dagarnes besök uti de två stora hallarne och många enskilda
utställningspaviljonger. Men jämsides detta intryck stälde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
