Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. VI—VII - VI. Johans fortsatta underhandlingar med Kurian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
511
från Como. Af detta Comos bref finner man också, att
Typotius ägde nästan större förtroende å Kurians sida än
som man kan vänta för en underhandlare, tillhörande
mot-satta parten * Bevis saknas dock, att Typotius handlat
förrädiskt mot Johan.
Ett föregående bref af den 26 sept. är af nästan
alldeles ordagrannt samma innehåll som det ofvan omförmälda.
Den afskrift jag haft att tillgå är emellertid ej bestyrkt.
Möjligen är det samma bref som det, hvilket bär datum
d. 11 oktober.
Emellertid började Johans benägenhet att underhandla
med Kurian väsendtligen att svalna. Kurians gjorde det
ej. Men hela underhandlingen var på förhand dömd att
misslyckas. De af Johan uppstälda vilkor voro nämligen
sådana, att ode ej kunde af påfven ur hans ståndpunkt
medgifvas. A andra sidan var Johan fast besluten att
hålla på dessa vilkor. Påfven trodde sig emellertid kunna
förmå Johan att gifva efter. Johan åter hade hvarken
förhoppning eller önskan att påfven skulle gifva vika men
ville dock för syns skull underhandla, då han behöfde
* Jacobo Typotio, secretario Regis. Multum magnifice Domine, amice
clarissime. Binæ D. tuæ literæ. proximis hice, diebus mihi redditæ sunt, urna*
XX junii, alteræ XV julii diebus datæ; superioribus vero tuis omnibus,
quas habui respondi et te illas meas non accepisse miratus sum, sed etsi
tardius spero tamen pöstea perlatas fuisse. Non dubitamus D. A.
Posse-vinum jam istuc, Deo dante, pervenisse et Majestati Regiæ itineris
suæ rerumque omnium, quarum causa missus fuerat, exactam rationem
reddidisse Pontificiaque mandata esposuisse. quorum omnium cum te
imprimis conscium ac participem factum ab eo sciamas, minime necesse
est illa ipsa a nobis repeti nec tutum litteris committi. Porro in
diligendis hominibus, qui istuc mitterentur, nihil magis secuti sumus
quam corum piam humilitatem, religionis augendæ studyim.
præci-puam juvendæ Sveticæ nationis voluntatem, promtumque ad labores
et omnia pericula animum. Vestium autem ac dignitatum splendorem
et alia id genus ut minime necessaria ita etiam ad Serenissimi Regis
ratio-nes parum accomodata, præcipue ipsis rerum initiis, existimavimus. Vellem,
ut scribis, possemus de his rebus inter nos colloqui, ca enim de singulari
virtute, fide ac pietate tua Sveticarum, qve rerum usu nobis opinio ac
spes est, ut a nemine magis quam abs te salutaria consilia et coepta nostra
dirigi et adjuvari posse credamus. Sed quoniam facultas simul colloquendi
excepta est, peto te, imo Christus et ejus in terris vicarius, ne hane tam
amplam et insignem occasionem de ecclesia Dei et Rege et regno isto
bene merendi ommittas, sed scribas ad me vel occultis notis, quarum in
dicem hac de causa ad te mitto, vel alia ratione demonstres quid optimum
factu est, persvasumque ac certurn habeas aliud nullum gratius obsequium
Summo Pontifici te præstare posse, et præter retributionem æternam, quæ
magna et copiosa a Deo exspectanda est pii laboris et studii tui, digna
proemia ab ejus Sanctitate non defutura. Romæ 11 Octob 1579.
Descriptum et recognitum ex regesto epistolarum Latinarium Gregorii P.
P. XIII n:r 244, quod in secretionbus. Dabam ex iisdem tabulariis 2
april 1876. Carolus Chr i stophor i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
