Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Isbrytning eller försumpning?, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Men om ett sådant tillstånd är mycket litet intressant
och uppbyggligt att befatta sig med, så kan dock måhända
ett och annat lämpligen plockas fram som belysande
bidrag-till denna politiska dekadansperiods historia, som väl en
gång skall skrifvas, eller till karakteristiken af en eller
annan af de personer, som under dessa år spelat en större
eller mindre aktiv eller passiv roll uti den moderna svenska
politiska tragikomedien.
Uti första häftet af innevarande årgång var jag i
tillfälle att med ett par «ord påpeka den låga nivå andra
kammarens majoritet frivilligt intog genom sitt sätt att i år, t. o. m.
underhaltigare än i fjol, besätta de ständiga utskotten. Det
utskottet som kom att fylligast och bjärtast återspegla
eländet blef otvifvelaktigt lagutskottet. Med den
sammansättning det därtill erhållit genom första kammarens försorg
och som icke kunde väsentligen inverka på slutiesultatet,
var det lätt förklarligt, att utskottet och dess bakläxor
blefve formligen till en visa för allt landet. Ehuru ämnet
är gammalt vordet, så må dock ursäktas en stunds
dröjsmål vid detta utskott, sådant det var formadt och
hvad det mäktade prestera förliden riksdag. Utskottet är
nämligen mer än väl förtjänt af denna uppmärksamhet i
sin dubbla egenskap af att vara ett monumentum ære
pe-rennius af 1897 års andra kammares principer vid
tillsättande af ständiga utskott och äfven af decenniets svenska
riksdagsjuristeri. Juristeriet är en af de mera inflytelserika
och vidtfamnande samhällsmakterna äfven i våra dagars
Sverige och är därför alltid af ett visst intresse att
studera i sina olika formationer. Riksdagsjuristeriet är en
jämförelsevis mera oskyldig form i följd af den icke så
betydelselösa begränsning i dess framfart, som beredes af
landtmännens gamla instinktiva, ännu ej fullständigt
utrotade misstro till jurister och ämbetsmän. Men är
riksdags-juristeriet ’sålunda relativt oskyldigt och maktlöst, är det i
stället så mycket tråkigare, andefattigare och sterilare.
Åhör med uppmärksamhet en diskussion i endera
kammaren, då den speciella juridiska dialektiken får mera
ogene-neradt och mera oblandadt med andra tillsatser tumla om.
och ni ökall tvifvelsutan ge mig rätt, att icke kan det vara
någon större uppbyggelse för själen att hämta uti
exempelvis den Itestadiska något gammaldags retoriken och
pre-dikoartade patosen eller den Ölanderska svadan, som
Svenska akademien nog har något på sitt samvete genom ett
oförsiktigt utdelande af mindre skaldepris, eller
Karlstads-borgmästarens lika irriterade som ändlösa utläggningar eller
lagutskottets ärade ordförandes nagot kattlikt mjuka och
försiktiga sofistik etc. etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
