Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Isbrytning eller försumpning?, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
552
När jag nu företrädesvis betonat det sömngifvande eller
sterila momentet, har jag ej därför bortglömt
riksdagsju-risteriets och särskildt lagutskottsjuristernas trofasta
pålitlighet att positivt hjälpa till att streta emot reformer och
äfven mycket harmlösa nyheter. Men härvidlag beror det
mindre på juristerna än på riktningen och styrkan af den
allmänna strömningen inom riksdagens allmänna opinion.
Pekarden med eftertryck framåt, betyder
riksdagsju-risternas stretande eller deducerande jämförelsevis litet.
Det är sällan riksdagsjuristerna som jurister spelat någon
mer ingripande roll, huru mycket obehag de än sträfvat
att göra. Se t. ex. på grefve Erik Josias Sparre, som var
ordförande i lagutskottet och dessutom en lika knepig och
intelligent som hänsynslös person.
Huru jag än letar i minnet, så har jag från alla de
år jag närmare följt riksdagens förhandlingar mycket svårt
att påminna mig några jurister, hvilka gjort ett mera
positivt och obestridligt intryck af en i blodet öfvergången
och fortvarande frisinthet och reformvänlighet. Vid detta
generella omdöme kan man naturligtvis icke sätta ett
likhetstecken mellan jurister och dem som aflagt juridisk
examen. Med jurister i detta sammanhang menas de, för hvilka
juridiken teoretiskt eller praktiskt utgör den hufvudsakliga
lifsverksamheten. Likaså äro helt naturligt de nyvalda liberala
juristerna på Stockholmsbänken att ställa under framtidens
dom. Det finnes helt visst icke så få jurister, som vid
riksdagen haft namn orn sig att vara mycket frisinnade,
men det anseendet torde de egentligen ha fått, därför att
det haft ett godt sätt med landtmännen, humant lyssnat
till deras Önskemål och resonemang, d. v. s. varit frigjorda
från åtskilliga obehagliga yrkes- och klassfördomar och
fasoner. En sådan frigjordhet och humanitet ha förr i tiden
understundom varit riskabla nog. Men befintligheten af
sådana rekommendabla egenskaper garanterar icke tillvaron
af fördomsfrihet och positiv reformvänlighet i
allmänvik-tigare afseenden. Det torde ock vara svårt att bland
senare årtiondens svenska jurister upptäcka några större eller
mindre Bichertar, n. b. om man, i detta fall i viss mån
svärjande “in verba magistri“, betraktar honom som
förebilden för en verklig frisinnad och banbrytande ande på
den svenska juridikens område.
Ett förherskande drag hos den nutida svenska juridiken
är nämligen dess märkliga förmåga att hoptränga och
uttorka sinnena samt att materialisera viljan och intressena.
Samhällsförhållanden och gängse uppfattningar underlätta
också rätt betydligt denna process. I samband härmed är
icke häller att förbise den dryga beskattning som en hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
