Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Nya böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
ett akvarium, där vattnet aldrig bytes om. Och det lifsens
bröd, man fodras med, är oföränderligt från samma
bageri ! “
Mot frkn Anna Törnströms studier “Ur kvinnornas
lif“ har kritiken synes oss icke varit fullt rättvis. Somliga,
manliga kritici med dragning åt pruderi eller sexuell
neutralitet ha schokerats och andra, som icke ha sådana
tendenser, men gärna svinga sig upp på sina höga hästar, ha, då
förf, icke står under någon kotteriprotektion eller eger andra
relationer, hvartill hänsyn brukar tagas, inrangerat boken i
“den evinnerliga kvinnofrågans“ för öfverlägsen spydighet
ofta mycket tacksamma ämnesgrupp. Och från båda hållen
har man sedan funnit det tacksamt att håna de mycket lätt
upptäckbara formella bristerna i boken, och i stället mycket
nonchalant förtiga dess förtjänster. Förf:s talang är
måhända icke så betydande, och om den kan utveckla sig till
att bli det, är icke värdt att nu profetera. Men nog
finnes där ett visst författarekynne och på förf, kan nog
tillämpas det franska ordspråket: le verre est petit, mais
elle boit dans son verre. Det sista kan icke sägas om alla
förf, och ■— kritici med för resten. Ett stort värde hos
dessa k vinno studier är deras ärlighet och denna ärlighet
förstår att på samma gång vara fin och kvinlig
oförbehållsam och tydlig, men ändå diskret och värdig, och det är
så mycket mer att sätta värde på dessa egenskaper, som
studierna bl. a. rikta sig mot ett område, som pryderi och
försiktighet gärna låta vara afstängda för litterär analys,
nämligen den kvinliga sensualiteten och i synnerhet den
form däraf, som kan benämnas instängd erotik.
Det säges på ett ställe i boken:
»Ingenting upprör mig så som när jag ser allt ondt som den
instängda erotiken vållar, hur den slår in och afsätter en mängd andliga
sjukdomar. — — —• Jag hlir det, ännu så gammal jag är, när jag tänker
på hvad jag och tusenden andra ha lidit därför, att vi blifvit uppfostrade
i den tron, att vi äro kalla vaxdockor i stället för blodfulla Evor. Äfven
de utmärktaste mödrar låta oss bli lögnerskor och t. o. m. de ärligaste af
oss ha så insupit lögn och förställningskonst, att intet kan plåna ut dessa
kvinliga arfsynder. Och så detta att vi uppväxa i tron att all sinnlighet
är synd . . . hur ligga vi inte — de bästa bland oss — på våra unga
knän och bedja fadern däruppe om förlåtelse för hvarje stackars tanke
som förirrat sig till vår hjärna, där blodet cirkulerar så lifligt och
intrycken komma och gå med vindens hastighet, hur göra vi ej bot och hur
sörja vi ej öfver ’den minsta lilla förtrolighet eller ynnest vi tillåtit någon
af våra manliga vänner.
Och sedan långt, långt om länge, när denna barnslighet är öfver,
då sitta vi så fast i denna vana att alltid visa oss kalla och likgiltiga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>