Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Nästa århundrades politiska ideal, af L. Gumplovicz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Nästa århundrades politiska ideal.
Redaktören för en filosofisk liten parisertidning “La
Coopération des Idées“ fick en gång det infallet att
under den icke numera alldeles ovanliga formen af en fråga
skaffa sig gratisartiklar angående “framtidens ideal"* Quel
sera lidéal de demain? var frågan formulerad — och. det
regnade svar från alla håll. Frågan är icke utan sitt
intresse, men redaktionen hade bort antyda, hvilket område
den afsåg. Ty det finnes intet ideelt i och för sig; ingen
människa har ett ideal “för allting", utan många ideal;
hvarje område af människolifvet, hvarje föremål som
tillfredsställer ett mänskligt behof kan idealiseras och blir
det också hos den åtrående själen. Vi ha ett ideal för ett
angenämare och snabbare fortskaffningssätt, än hvad droskor,
spårvagnar, järnvägar, ångbåtar, velocipeder kunna erbjuda.
Man skulle kunna säga, att ett styrbart luftskepp,
komfortabelt inredt, är i detta afseende vårt ideal; eller måhända
en billig, bekväm och snabb motorvagn. Och har icke
hvarje reporter sitt ideal för en bekväm och hastig
skrif-maskin, som så vidt möjligt på en gång levererar flera
exemplar.
Eller misstar jag mig, får man kanske alls icke på
dessa praktiska områden tala om ideal? Får man tillämpa
detta vackra, om den gudomlige Plato påminnande ord
endast på poesi och konst? Får endast fulländad skönhet
göra anspråk på denna beteckning? Då vore det svårt
att besvara den i Paris uppställda frågan. Ty om också i
evig skönhet antikens ideal synes behärska den civiliserade
mänskligheten och Venus och Apollo, skapade af grekiska
mästarehänder, aldrig skola förlora sin tjusning, så veta
vi dock, att äfven på konstens område smaken växlar efter
folk och seder och att allmänheten i dag skapar sig afgudar,
som de i morgon trampar i stoft. Om där härska lagar,
* Aftonbladet i Sthlm försökte som bekant 1896 att imitera detta
och på nordisk botten omplantera detta frågoformulär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
