Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Några drag ur djurens sällskapslif, af Carl Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
öppningar, som ej åstadkommits af myrorna, utan finnas till
redan under trädets yngre skeden och äro beklädda med
en tunn och mjuk hinna, som myrorna med lätthet kunna
aflägsna. Då cecropiaarterna därjämte vid basen af
blad-stjälkarne afsöndra ett ägghvitehaltigt och oljerikt ämne,
som lämnar myrorna all den föda de behöfva, så kan man
väl näppeligen finna ett mera tydligt exempel på en af
naturen själf frambringad och gynnad symbios, på samma
gång man tillika måste tänka sig, att densamma åtminstone
beträffande myrorna utvecklats ur en under kampen för
tillvaron småningom alstrad erfarenhet.
Liknande anpassningar för myrskydd som hos Cecropia
förekomma, såsom redan namnen Myrmecodiä,
Myrmephy-ton, Myrmedoma o. s. v. gifva vid handen, hos många
andra, tropiska växtsläkten. Hos åtskilliga arter af sl. Acacia
lämna ihåliga taggar eller tornar bostäder åt stridslystna
myror, som beskydda träden mot betande däggdjur och
skadeinsekter, och flera andra exempel kunna nämnas. Det
anförda må emellertid vara tillfyllest för att visa oss, att
det mellan växt- och djurvärldens representanter finnas
mångfaldiga relationer, som äga stor betydelse icke blott
i naturens hushållning, utan äfven för människans
ingripande i densamma. Den dag, då tropikernas skogar öppnas
för civilisationen i vidsträcktare grad än redan nu är fallet
skall det utan tvifvel ligga i människans intresse att
vidmakthålla de gagnande förbindelser, naturen själf alstrat,
liksom det sedan länge i den tempererade zonen varit en
rationell skogsvårds bemödanden att begagna sig af naturens
egna hjälptrupper. I vårt land finnas i detta hänseende inga
i större skala verkande symbioser; men är icke redan
våra anspråkslösa myrarters larvförödande verksamhet ett
slags indirekt vänskapsband med oss själfva? Och månne
vi ej under begreppet symbios kunna inordna åtskilliga
företeelser i naturen, som väl ej uppenbart antagit ett
intimt samlifs former, men i sina verkningar främja dess
syften? Sålunda kan man till ifrågavarande område räkna
den mycket betydelsefulla roll, som åtskilliga insekter spela
vid många växters blomning och fruktbildning, isynnerhet
som insekterna därunder erhålla eller skaffa sig föda och
ibland äfven husrum.
Några forskare ha såsom symbios och väjiskapliga
relationer velat tolka äfven några fall, hvilka man förut
räknat såsom parasitism. En amerikansk zoolog vid namn
Weir har sålunda och som det synes med framgång sökt
bereda ett slags upprättelse åt familjen Mallophaga eller
Riciniæ, hvilken omfattar en mängd arter, som på svenska
kallas iagellöss och äro släkt med våra egna i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
