Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - En andlig farsot, af Aug. Toll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
Hvad de behöfde blef dem gifvet i form af en sällsam
anrättning, kallad modern teosofi, ocli mästerkocken hette
denna gång icke Booth utan Blavatsky.
Madame Blavatsky, den moderna teosofiens skapare,
har af förf, till föreliggande arbete blifvit stäld i eh skarp,
ehuru ej synnerligen vacker belysning. Emellertid är
slöjan nu mera fullständigt dragen från den aflidna
Isisprest-innans lif, man vet hvarifrån hon kommit, hvad hon
uträttat och motiven till hennes handlingssätt, och detta är
icke — till trots af hvad teosoferna därom påstå —
gissningar allenast, utan fullt bevisligt och grundadt på
dokument.
Då madame Blavatsky otvifvelaktigt är den mest
be-gåfvade och den märkligaste af de teosofiska koryféerna
— mahatmerna icke ens undantagna — kommer jag i det
följande företrädesvis att uppehålla mig vid hvad förf, har
att säga om denna sällsamma kvinna. Hon har i så hög
grad tryckt sin prägel på den teosofiska rörelsen, att en
inblick i hennes karaktär, lif och verksamhet för visso är
den bästa “nyckel till teosofien" som kan erhållas.*
Madame Blavatsky föddes 1831 i Ekaterinslow i södra
Ryssland. Hennes fader var öfversten Peter Halm och
hennes moder Helene Fadeef. Redan som barn visade hon
prof på fantasirikedom, vetgirighet och stark vilja, allt
egenskaper som i förening med nyckfullhet och en
obändig våldsamhet i lynnet utgjord^ de mest framträdande
dragen i hennes karaktär och i framtiden skapade såväl
hennes storhet som hennes fall. Berättelserna från hennes
barndom äro för öfrigt af mindre intresse, då de i
allmänhet grunda sig på meddelanden, lemnade af madame
Jeli-hovsky, madame Blavatskys syster och slutligen äfven
förtrogna. Så mycket må sägas, att dessa berättelser äro
uppfyllda af allehanda osynliga väsenden, andar, troll och
nissar, hvilka den unga flickan föregaf sig se och måhända
också med sin lifliga fantasi frammanade.
Fröken Hahn gifte sig såsom det uppgifves mot sina
anförvandters önskan år 1848 med en medelålders officer
N. V. Blavatsky, från hvilken hon dock efter kort tid
rymde. Hvart hon därefter tog vägen eller hvad hon
under de närmast följande åren förehade, derom lemnar
hennes biograf A. P. Sinnet i sina arbeten “Den dolda verlden“
* Ehuru denna tidskrift redan i sin första årg. haft en artikelserie
af hr G—m om madame Blavatsky som religionsstifterska, torde det dock
kunna ursäktas, om uti denna nya artikel i ämnet skulle förekomma ett
och annat upprepande af bevisande citat, men för sammanhangets och
klarhetens skull har icke redaktionen ansett lämpligt göra några
uteslut-ninsrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
