Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - En andlig farsot, af Aug. Toll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
och “En sierskas öden“ olika uppgifter. I det första af
dessa arbeten låter Sinnet madame Blavatsky efter en
sjuårig vistelse i en undangömd dal af Himalaya åter
framträda för verlden. I den senare boken har förf, i detalj
redogjort för madame B:s lif med undantag af två
perioder: tiden 1848—1858 och 1867—1870. Angående den
första af dessa perioder äro emellertid sådana upplysningar
lemnade i “En Sierskas öden“, att någon sjuårsperiod för
ockulta studier i Tibet därur icke kan utbrytas. Beträffande
denna tioårsperiod berättar hr Geijerstam med ledning af
Sinnets bok:
“Omkring ett år efter sina irrfärders början skall hon
hafva varit i Paris (1849), 1850 for hon en tur omkring
Europa i sällskap med grefvinnan B—, helsade 1851 på
nyåret på i Paris och for samma år i juli till Kanada för
att _ uppsöka sin inbillnings ädla indianer. Sedan hennes
illusioner om dem skingrats, skall hon hafva ströfvat
omkring i Amerika i mer. än ett år, med sin underbara kraft
undgående alla faror och med sin af “könsmagnetism?
oberörda natur undvikande alla snaror och försåt från hvita
och färgade barbarer. I slutet af 1852 begaf hon sig i
sällskap med en hinduisk chela, en lärjunge af de
österländska adepterna, samt en engelsman till Indien. Efter
ett misslyckadt försök att intränga i Tibet återvände hon
1853 till Amerika, hvarest hon kvardröjde i två år.“
I själfva verket känner man med visshet föga om
madame B:s lif intill början af 1870-talet. År 1873
uppdyker hon emellertid i Amerika, där hon snart nog blir
själen i den spiritistiska rörelse, som allt sedan midten af
århundradet därstädes pågått. Hennes hängifvenhet för
spiritismen är anmärkningsvärd,’ då enligt teosofien
spriri-tismen är en styggelse och umgänget med de aflidnes
andar utom i sällsynta undantagsfall en omöjlighet. Då
Sinnet i sin bok “Den dolda verlden“ talar om, att madame
B. efter en sjuårig vistelse i en undangömd del af
Himalaya satte kronan på en 35-årig till 40-årig hängifvenhet åt
ockulta studier, stämmer detta mycket illa öfverens med
hennes arbete för spiritismen. Att hon emellertid under
början af 1870-talet var denna rörelse varmt hängifven,
därom vittna de bref, hon vid samma tidpunkt skref till
den ryske spiritisten Aksåkoff och hvilkas äkthet är höjd
öfver allt tvifvel, ja t. o. m. obestridd af madame
Jelihov-sky. I ett af dessa bref, dagtecknadt den 28 okt. 1874,
skrifver madame B. bland annat följande:
»Förlåt den frihet jag tager mig att så utan alla ceremonier vända
mig till en person, som är mig fullkomligt okänd. Förhållandena äro
följande; jag har vistats i Amerika omkring ett och ett halft år, och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
