Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. VIII—IX - IX. Drottning Katharinas död 1583. Katolicismens ställning i Sverige under Johans återstående regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
kan således för den gången anses såsom misslyckadt. 1
två afseenden var det dock ej utan resultat.
Först och främst funnos, synnerligen bland den högre
adeln, flera som öfvergått till katolska läran.
Till uppenbara katoliker hörde Per Brahe och hans
son Erik, som var gift med furstinnan Elisabet af
Lüne-burg, äfven hon katolik.
Flere bland dem, som öppet bekände sig till katolska
läran, hade lemnat Sverige, såsom Erik Stenbock.
En och annan bekände i hemlighet den katolska
religionen. Misstänkte härför voro bland andra Hogenskild Bjelke,
Nils Gyllenstjerna och Erik Sparre. Såväl Gregorius sjelf
som kardinal Como och Possevino hade ifrigt lagt an på
deras öfvergång och biträde. Genom sin särskilda ställning
voro de ock hänvisade att vara medvetande af Johans
underhandlingar med Kurian. I hvad mån kunna deras
yttranden i anledning häraf anses innefatta bevis, att de voro
den katolska läran verkligen tillgifne? Indicier saknas icke,
att de voro det. Låtom oss taga dessa i betraktande.
Hogenschild Bjelke hade enligt Possevinos berättelse en
hel natt med honom läst kyrkofäderne och vid skilsmessan om
morgonen yttrat, att han ville bistå konungen med
återställande af katolska religionen, om konungen gjorde det
med mera klokhet och försigtighet. — Bref från Possevino
till Nils Gyllenstjerna 25/t 1580. — Ahlquist. Förutsatt nu
också att Possevinos berörde uppgift är riktig, får man dock
icke tillmäta densamma någon särdeles stor betydelse för
kännedomen af Bjelkes verkliga sinnesstämning. Att Bjelke
icke skänkt Possevino sitt fulla förtroende föranledes, man
antaga af en anteckning af Bjelke i en å Upsala universitets
bibliotek befintlig bok, som tillhör Bjelkes, vid
högmåls-processen mot honom konfiskerade boksamling. Boken bär
titeln: “Jac. Teuchler, kleine Catholiche Postilla“ och har
Bjelke deri antecknat följande: “Förärades mig af den
enfaldige munken Ant. Possevino “.
Emellan Nils Gyllenstjerna och Possevino synes
verkligen ett intimt förhållande hafva egt rum. Det framgår
ej blott af det ofvan citerade brefvet från Possevino utan
i öfrigt af den brefvexling denne och Gyllenstjerna förde
med hvarandra. I ett bref från Gyllenstjerna till
Possevino d. 17 juli 1583 — Afskrift från påfliga arkivet,
Ahl-quistska samlingen i riksarkivet — anhåller Gyllenstjerna om
ursäkt, derför att han ej svarat på två bref från Possevino.
I detta fall får man väl anse försumligheten innefatta mera
bevis på likgiltigheten än ursäkten på vänskap, men i ett
föregående bref af d. 27 juli 1580 utlofvar Gyllenstjerna
all möjlig tjenst och tillkännagifver uttryckligen sin
benä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
