Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Broxvik-Fägerskiöldshistorien jämte några af dess juridiska, advokatoriska, psykologiska och journalitiska interiörer och accessoarer, kritiskt belysta af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
tillämpat den. Jag är dock icke fullt säker på, om han
verkligen själf eller genom biträde t. ex. följde fiskaren
Dreager in i nöden, fastän han ursprungligen genom
sak-förareskapet för denne grundat- eller befäst sitt anseende
som ett slags folktribun mot polisgodtycke — och ett
sådant tribunat med kraft och klokhet häfdadt är en
sam-hällsnyttig och vacker uppgift.
Men detta myckna tal i den ofvannämda förklaringen
om princip och princip och statens skyldighet och
försummelse etc. etc. vänder emellertid uppmärksamheten bort
från hufvudsynpunkten vid bedömandet af hr S:s
advoka-toriska verksamhet i hela denna Broxvikssak. Att han nu
griper in är egentligen inte annat än en oundviklig,
fast otreflig konsekvens af hans föregående roll i denna
fråga. Men så är det en annan sak, en mycket viktigare
fråga t. o. m.
Ursprungligen och hela tiden igenom ända tills nu har
frkn Helga Fägerskiöld ej varit den åtalade, utan i
realiteten den åtalande och angifvande. Hr S. har ej varit
de-fensor åt en tilltalad människa “som ej själf förstår att begagna
de laga förmåner, hvilka tillkomma henne och icke, i brist på
eget förstånd att handhafva dem, erhåller hjälp därtill.“
Det kan ju tvärtom med största fog sägas att fru Taube
befunnit sig i den situationen. * Det förefaller icke alltför
osannolikt, att om hon redan vid de s. k. undersökningarna den
26, 27 febr. o. 13 april 1897 fått anlita ett juridiskt biträde och
detta varit i tillfälle att då känna både frkn Helga Fägerskiöld
och hushållerskan Maria Charlotta Carlf elt litet mera på pulsen
och kritisera åklagarens yttranden, så hade troligen skenet
mot fru Taube ej hunnit bli så pass ogynsamt, för att
sedan af lättvindiga tidningsreferenter ytterligare förstoras. **
* En jurist i andra kammaren analyserade den 17 mars 1897 en
tilltalads känslor sålunda. »I från första början och till sista slutet —
ända från det att han gripes och tills dess domen afkunnas öfver honom
— står han i allmänhet i den ställningen, att han befinner sig under
trycket af en kraft, hvars reglerande han icke fattar mer af. än att han icke
kan inverka på detsamma. Han finner sig gripen af ett maskineri, om
.hvilket han endast och allenast vet att dess kuggar och hjul gå efter för
honom alldeles okända lagar, men att då maskineriet har slutat sitt arbete,
det kan hafva betydt hela hans lefnads väl eller ve. Om man insett detta,
skall man kanske gifva en annan tolkning af den där underbara
»känslo-lösheten». (Måhända ock åt en i vissa åklagares ögon högst misstänkt
glömska? Red. af N. R.) Då skall man förstå att det verkligen är
en männislca med nerver och hjärta och känslor som vi, men en människa,
hvars nerver och hjärta och känslor paralyserats af den° ställning, som hon
befinner sig i och det till den grad, att hon icke förmår att uttrycka vare
sig det ena eller andra.» Detta är citat ur riksdagsmannen K. Staaffs
stora tal i frågan om bevisning inför rätta.
** En liten referentfantasi, som, hur barockt det än kan förefalla,
influerat på somliga människors uppfattning af skyldighetsfrågan, är att fru
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
