Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Elektroteknikens nyare resultat, af E. Rathenau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
kropparna tillämpas grundsatsen, att strömmen, då den
tvingas passera genom en ledning, som är trång eller gör
motstånd, den genom en process, som är analog med gnidning, i
denna ledning omsättes i värme. Den principiella skilnaden
mellan en glödlampa ocli en båglampa består däri, att i den
förra en kolfiber, i den andra ett luftlager gör motstånd och
att i glödlampan på artificiel väg frambringas ett lufttomt rum
för att förbränning skall undvikas, medan i båglampan en
förbränning eger rum. Kolen förtäras i glödhettan inom
några timmar och måste genom regleringsmekanismer
ständigt åter förnyas.
På sista tiden har man i Amerika i båglampstekniken
gjort försök med en nyhet, som i många fall icke kan
från-kännas berättigande. Om man nämligen omger bågljuset
med en liten glasklocka, som endast i inskränkt grad
tilllåter luftens tillträde och alltså frambringar likartade
förhållanden som vid glödlampan, så inträder en långsam
förbränning och kolen räcka tio till tjugu gånger längre än under
vanliga förhållanden. Om äfven i följd af den större
strömförbrukningen en besparing i driftkostnaderna icke
inträder, så förenklas dock skötseln ganska väsentligt, och
det är af betydelse för vidt förgrenade
belysningsanlägg-ningar, i synnerhet för bågljusbelysning af städer, som är
införd nästan öfverallt i Amerika.
Glödlampan omsätter ungefär 5 procent af den tillförda
kraften i ljus, båglampan 8, en gaslåga endast ^3 procent.
Hela återstoden öfvergår i värme. Däraf framgår
möjligheten att använda glödande fibrer eller bågljus äfven till
uppvärmningsändamål. För åstadkommande af fibrer
använder man metaller eller metallegeringar af stort elektriskt
motstånd, t. ex. nysilfver, nickel o. s. v. Fibrerna
inbäddas på lämpligt sätt i asbest eller insmältas i emaljerade
järnplattor, åt hvilka de, när strömmen passerar,
meddela sin värme. Dylika uppvärmningsplattor användas
till de mest olika ändamål, t. ex. som ugnar, kok- och
smältapparater. Först helt nyligen liar också bågljuset
funnit användning som värmeprincip vid elektriska ugnar och
andra uppvärmningsprocesser. Den bildas icke alltid af två
kolspetsar, som i båglampan, utan ofta också genom en
kolspets, som är stäld midt emot ett metallstycke. Skulle
man Öfverdrifvet stegra strömstyrkan i en sådan båge,
skulle metallstycket smälta mycket fort. Kyssen Bernardos
har med framgång användt denna metod till ett märkligt
ändamål: att laga järn. Det inträffar nämligen mycket ofta,
att stora järnpjeser, t* ex. stommar till ångpannor, som
representera ett högt värde, vid gjutningen visa sig
behäftade med sprickor eller fel. Då fans det förut intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
