- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
792

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Den orientaliska litteraturens ålder, af F. Max Müller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mening tala och tänka vi ännu alltjämt på sanskrit; man skulle
kunna snarare säga: det är för oss som en kär tant och
intager platsen af en moder, som icke längre finnes till.
Andra orientaliska språk ha likaså förlorat sin aflägsenhet
och ha på ett eller annat sätt flutit in i det moderna
tänkandets sjudande kittel. Babylons och Assyriens
minnesmärken må vara mycket gamla; men hvad skulle de ha
varit för oss, hade de icke blifvit dechiffrerade genom
stora vetenskapsmäns glänsande snille och ihållande flit och
hade icke en nära frändskap upptäckts mellan det
mesopotamiska rikets språk och de s. k. semitiska språken, som
ännu talas af araber, syrier och judar! Men det var icke
häller språket ensamt, som fört kilinskrifterna inom vårt
vetenskapliga intresses sfer. Ehuru vi i språk och tankar
äro arier, har dock vår religion hämtat många element
ur semitiska källor. Det gamla testamentet står oss
närmare än veda. Och just därför att kilskriftsstudierna ha
visat oss judarnas heliga traditioners verkliga historiska
ställning bland babyloniers och assyriers traditioner, ha de
förvärfvat sin plats på den moderna forskningens område
och hjälpa oss nu att lösa gåtor, som under århundraden
förbluffat bibelforskare. Vi veta om traditionerna om
världens skapelse, syndafloden, babels torn att de varit
semitiska i ordets allmänna betydelse och att de icke som vi
menade, ja som man tvang oss att tro, voro den judiskaf
rasens uteslutande egendom. Likaså har Egypten blifvit
indragen i denna magiska krets. Dess hieroglyfiska,
hiera-tiska och demotiska litteratur gör nu anspråk på en röst i
den allra modernaste forskningens råd. De nära
förbindelserna mellan Egypten, Babylon och Palestina under älsta
tider ha nyligen fått en oväntad bekräftelse. Man har
upptäckt en diplomatisk brefväxling mellan hofven i Egypten
och Babylon som anslås till tiden omkring år 1500 f. Kr.
Att Egypten icke blott inverkat på Palestina från Moses
dagar utan äfvenså på Babylon och Ninive och på senare tider
Grekland, kan icke längre betviflas. Med hvarje år komma
nya ljusstrålar från pyramidernas land, öka vår kunskap
och visa, hur många af våra mest förtrogna tankar
härstamma från Egypten. Jag vill icke här ens berätta den
sagolika historien om vårt alfabets vandring. Det må vara
nog att anmärka att liksom vi då vi tala tyska tala
sanskrit, så klottra vi i verkligheten hieroglyfer, när vi skrifva
våra bokstäfver.

Låt oss kasta en flyktig blick på den egyptiska
etnologien. Etnologi är som bekant nu mycket populär och
den har ifrigt begagnat sig af det gamla Egyptens sagor
för att uppvisa, att hela världens barnkammarsagor äro be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0796.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free