Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. I. I tessinska gallerier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
seghet. Otaliga äro de högtidliga tillfällen, då kung
Oskar närvarit, utan hänsyn till väder och vind eller långa
distanser, otaliga de tal, han hållit, och de afslutningar,
han gifvit åt en mängd mer eller mindre allmännyttiga
företag. I huru många hans personliga initiativ varit
verksamt, är svårt att säga, men hans andel i den rika
och mångsidiga utveckling, landet gjort under hans
tju-gufemåriga regering, kan åtminstone betecknas såsom
icke passivitetens. Med vaken blick och en intelligens,
som ej ens en Björnson vill frånkänna honom, har han följt
med på många områden samt förvärfvat en för en kung
ovanlig och värdefull kännedom om både land och folk.
Hans politiska verksamhet har naturligtvis blifvit mycket
olika bedömd, och man förebrår honom brist på fasthet,
från konservativt håll vis å vis unionsfrågorna, från
oppositionen angående hans mångomtalade diktamen till
statsrådsprotokollet m. m. I själfva verket torde han
vara en vida mer konstitutionell konung än den såsom
sådan berömde Karl XV.
På den sistnämndes tid låg vår nu så utmärkta
parlamentarism ännu i sin linda, och man kunde tämligen
obesväradt ge sig ut på skandinavismens gungfly. Nu
för tiden väcker det ond blod, bara en af konungens
rådgifvare vill tala svenska med norrmännen. Tempora
mutantur: år 1864, unionens femtioårs år, voro svenskar
och norrmän eniga om att-om så behöfdes tillsammans
slåss för dånskarne, nu, tjuguåtta år senare, stå de båda
bröderna på hvar sin sida om Kölen, hota hvarandra
och sjunga: Men kommer någon våra fjäll för nära!
o. s. v. Under sådana förhållanden är det minsann
ingalunda lätt att vara kung och isynnerhet den dubbelkung,
som båda parterna vilja rycka med sig. Här i Sverige
taga vi emellertid, uppriktigt sagdt, föga notis om kungen
i Norge. Han kan för oss gärna heta Kyrre eller Sverre,
blott vi få behålla för oss vår representativa och vänliga,
gamle kung, som nu på ålderdomen i rikt mått åtnjuter
en popularitet, han i sin ungdom och mannaålder lär så
ifrigt ha eftersträfvat.
I sitt umgängessätt är kung Oskar välvillig och
förbindlig. Han öfverraskar genom sin förmåga att
konversera i nästan alla ämnen, och han lämnar åhöraren,
ty han talar helst själf, i den tron, att han vet allt.
Detta är en synnerligen värdefull egenskap hos en kung,
men mycket ansträngande. Också har jag på senare
tid tyckt mig förmärka en viss nervös öfverretning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>