Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Framsteg och faror, en återblick på Stockholmsutställningen, en öfverblick på industriutvecklingen, en sidoblick på finansjobberiet, af Valand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
pitalister. Men det är en oerhörd skilnad mellan ett
lojalt begagnande af penningmarknaden, som ju all
producerande och kommersiel verksamhet är hänvisad till,
och att låta exploatera sig af spekulationen, af jobberiet.
I förra fallet står industrii dkaren såsom fri och obunden
underhandlande part, och är hans namn godt och hans
omsättningskapacitet stor, kan han till och med betinga
sig penningar på gynsammare vilkor, än dem som gälla
i den öppna marknaden. I senare fallet är han bunden,
såld. Det är finansiererna, som hafva köpt hans
uppfinnareförmåga, hans arbetsduglighet, och i den affär,
som bär hans namn, är han ingalunda den ledande
personen utan blott en post bland tillgångarna, en post som
hrr jobbare för utomstående spekulanter bokföra till ett
högt, ja öfverdrifvet värde, hvilket de inför honom sjelf
cyniskt nedpruta. Han ser sitt namn missbrukas, sin
uppfinning förfuskas utan att kunna deremot företaga
något som helst annat än protester, som man skrattar
åt, han blir ett skynke, en smutsig pressenning, som
man kastar öfver allehanda fuffens, knep, moralisk och
kommersiel ruttenhet, för att komma verlden att tro, att
der under döljer sig välstånd, heder och soliditet. Jag
kan förstå att en medellös man, som tror sig kunna göra
en insats i den industriella utverklingen, men saknar
resurser att sätta sina planer i verket, faller för frestelsen
att kasta sig i exploatörernas armar, men då jag
betraktar de företeelser, .som dagligdags dyka upp inom den
finans-industriella verlden, synes det mig, som om
moralen blifvit betänkligt förslappad, som om icke
behof-vet, än mindre nöden skulle hafva åstadkommit en hel
del af dessa illegitima föreningar utan blott
vinstbegäret. Industrimännen har blifvit bländad af guldglansen
och gått in på ett annat gebit — finnansjobbarens.
Huruvida han dervidlag drager det längsta strået, det
må väl i de flesta fall bero på huru klipsk, habil och
smart han är, men oafsedt hans personliga fördelar, så
är det alldeles odisputabelt, att industrien i sin helhet
sedt lider stor skada af dylika öfverlöpare.
Man behöfver visst icke vara i förlägenhet för att
finna exempel på industriella företag, startade i våra
dagar, hvilka äro att hänföra till rena svindelföretag.
Snarare skulle man stanna i embarras de richesse. Jag
skall emellertid icke heller här nämna några namn; det
behöfs väl knappast, ty hvem helst, som något
intresserar sig för hithörande frågor, har icke genast exemplen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
