Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Framsteg och faror, en återblick på Stockholmsutställningen, en öfverblick på industriutvecklingen, en sidoblick på finansjobberiet, af Valand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
klara för sig? Det är emellertid knappt de rena
svindel-och humbugföretagen, som göra vår industri den största
skadan. Pressen är hos oss dess bättre icke hyrbar för
dylika ändamål, och om några sällsynta undantag i det
afseendet gifvas, så torde de i stort sedt betyda ytterst
litet. Svindeln riskerar derför att blifva afslöjad och
blir det gemenligen, så snart tidningarna fått ögonen
upp för hvad saken egentligen gäller. Men detta kan
ju dröja länge nog, ty man kan ej pretendera att finna
finansiel och industriel sakkunskap bland
dagspressens-medarbetare, och äfven om den funnes hafva de ej
kännedom om alla de affärer i denna väg, som nu bedrifvas.
Det är lättare för de ärlige industriidkarne och
affärsmännen att erhålla sådan kännedom, och om de blott
kunna visa skäl och grunder^ skola de för visso icke
behöfva förgäfves påkalla den hederliga pressens bistånd
i striden mot svindleriet.
Det är naturligtvis icke så litet ondt, som den osunda
spekulationen och dess yttersta konsekvens, svindeln,
gjort. Utom det ingalunda obetydliga kapital, vanligen
tillhörigt småkapitalister, räntetagare och allehanda
green-horns i slika affärer, som jobberiets Moloch slukat, göra
de dessutom ett annat ondt, som trycker alla, hvilka
behöfva röra sig med lånta penningar. Det är en känd
sak, att mången gång de utländska bankerna draga sig
för att sänka utlåningsräntan, då detta eljes skulle låta
sig göra, på den grund, att man icke vill göra
penningarna för lätt åtkomliga för jobberiet. Man kan
framdraga färska bevis på, att svenska riksbanken, och
följaktligen också våra enskilda banker följt samma taktik
af precis samma grunder. Skulle man kunna beräkna
hvad den sunda industrien och all affärsverksamhet öfver
hufvud får lida af att på detta sätt betala ^2 % högre
ränta för hrr jobbares skull, så stannade det sannerligen
inte vid någon bagatell. Och dock — hvem kan väl
annat än medgifva, att bankernas handlingssätt
härvidlag ar korrekt och välbetänkt?
Men, som sagdt, det är icke den påtagliga svindeln
som är skadligast, huru förderfliga verkningar i både
finan-sielt och moraliskt afseende den än må hafva för vår
industri. Allra betänkligast är den företeelse, som jag
skulle vilja kalla morganatiska förbindelser mellan
finans-jobberiet och den vuxna, försigkomna industrien. Då
ett industrielt bolag hunnit derhän, att dess aktier äro
hvad man kallar “fina papper“ eller äro på väg att bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
