Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. II. La haute volée. — Aristokrati och kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
ord för diplomatisk begåfning. Deras färdigheter som
salongsmänniskor ha däremot aldrig betviflats. Till följd
häraf ha också deras egna allianser lämnat vida bättre
resultat än rikets traktater. Vår lilla, elegante och
högaristokratiske legationssekreterare i Paris, hvilken du
minns alltid var specialist på rödviner, har sålunda jämte
åtskilligt mer af denna världens goda förvärfvat präktiga
andelar i några af södra Frankrikes bästa vingårdar. En
ung herr Rappe, som hade några, jag tror icke
diplomatiska, ledsamheter vid Årstaviken, har redt sig briljant
genom en finansoperation, som skulle hedrat Erik Josias,
hans förmodligen i himmelen sig uppehållande svärfar.
Beträffande de öfriga, både ute och hemma, så tror jag
knappt, att de ibland sig hysa någon Grrotius eller
Man-derström, ej ens någon Beaconsfield; men det lär väl
näppeligen behöfvas. I grefve Douglas äga de en chef,
som ej ser ut att vilja leka kurragömma med
norrmännen, och bland de allra yngsta attachéerna finnas
åtminstone ett par, som utan tvifvel genom kunskaper,
duglighet och begåfning förtjäna ett högre betyg, än herr S,
A. Hedin i sitt själftagna censorsskap en gång gaf deras
kamrater.
Vända vi oss nu till de öfriga societetselementen,
så är det uppenbart, att kombinationen aristokrati och
kärlek, såsom äfven af det redan anförda framgår, varit
mycket verksam vid deras framkallande. Men det bör
ihågkommas, att det finns många arter kärlek och att vi
här med all sannolikhet hufvudsakligen ha att göra med
de två, som mindre verka i Venus’ än i penningens och
fåfängans tjänst. Hur skall man eljest tolka de många
egendomliga giftermålen mellan kontrahenter, som aldrig
tangerat hvarandra, förrän den enes brist och den andras
tillgång på mynt förde dem tillhopa? Jag vill ej
bestrida, att arrangementet ofta slår mycket bra ut, ty tack
vare penningetillgången kan den ena parten vara i
besittning af utvecklade talanger och god bildning, medan
den andra till följd af bristen besjälas af tacksamhet.
Men man hör alltför ofta uttalas en önskan att
svärföräldrarna skola vara “kalla“ för att icke inse, att en hel
mängd af dessa partier i själfva verket icke äro annat
än långt ifrån varma beräkningar. Och hvad fåfängan
beträffar, så behöfver du blott i våra dagliga tidningar
läsa notiserna under “Från sällskapsvärlden“ eller “Från
familj ekretsen“ för att få rätt talande upplysningar om
hennes grasserande. I själfva verket är detta
tidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
