Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jane Welsh Carlyle, af Karl Federn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
med rätta sagt, att lian genom försummandet af detta
offentliggörande skulle ha förintat den mest heroiska handling i
detta heroiska lif; och han har dubbelt rätt, när han säger
att han genom en idealbild af Carlyle, som det ju varit så lätt
att göra, skulle ha gifvit en anledning till lika många
vrångbilder. Och slutligen skulle bilden af en af
århundradets mest intressanta kvinnor gått förlorad för oss.
Visserligen komma de många simpla naturer, som äro vana
att när de erkänna ett fel endast säga hälften af hvad
de verkligen gjort och inför sig själfva och världen
framställa sitt fel som så litet som möjligt, att tänka:
hur måtte han inte ha burit sig åt, då han anklagar
sig själf för så mycket!“ Att en förnäm natur djupt
känner sin egen skuld, isynnerhet när den icke kan
godt-göras, och inför sig själf gör den kolossalt större, det
fatta de icke. Och sålunda har i England och ännu
mer på kontinenten hos dem, som icke känna materialet
eller sakna psykologisk skarpblick, den åsikten spridt
sig, att Carlyles äktenskap varit mycket olyckligt och
att han oerhördt misshandlat sin hustru. Som material
föreligga nu tio band memoarer och bref. Hvilken
ovanlig människa än denna hans hustru var, så bär dock hennes
historia så mycket prägeln af en hvardagstragedi,
emedan just för utomordentliga människor det hvardagliga
så lätt blir ödesdigert.
Jane Welsh föddes den 14 juli 1801 i Haddington,
en liten landsortsstad i södra Skotland. Hon var enda
dottern till en ung läkare, en allvarlig, mycket högt
aktad man med ett påfallande fördelaktigt utseende, John
Welsh, och härstammade från en gammal skotsk familj,
hvars medlemmar som lairds öfver ett ödsligt litet gods
“Craigenputtock“ tillhörde den allra lägsta gentry, men
som med stolthet sågo tillbaka på sin härstamning från
reformatorn John Knox, hvars yngsta dotter hade gift
sig med kyrkoherden John Welsh från Ayrshire. Janes
mor, Grace Baillie Welsh, en vacker nyckfull kvinna,
som skref tillfällighetspoesi, hade en berömd
zigenar-höfdings blod i sina ådror och dottern ärfde och
förenade alla dessa släktdrag, ett mycket behagligt väsen,
en puritansk stränghet och därjämte en viss romantisk
äfventyrslusta, som dock endast slumrade hos henne och
aldrig kom till något utbrott i det yttre. Det var på
det hela taget mycket ras i hennes energi, lidelsefullhet,
oförskräckthet och en hvass tankeskärpa. Hon var ett
fint vackert barn och full af upptåg och ironiska infall, liflig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
