Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Jane Welsh Carlyle, af Karl Federn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
hänseende icke gick så illa, köpte henne en vagn och
häst. “All for myself“, skref hon jublande som ett barn.
De många människornas glädje öfver hennes tillfrisknande
gjorde henne äfven oändligt godt. En gammal
brummande sjökapten omfamnade och kysste henne, då hon
återvände frisk till London; den som kände henne var
förtjust och hänförd i henne.
Ännu ett år var denna höstglädje henne förunnad.
I oktober 1865 valdes Carlyle till lord-rektor för
universitetet i Edinburgh. Han mottog uppdraget för
hennes skull. Ty i Skotland var han minst erkänd, i
Skot-land hade alla människor ogillat mesalliansen och i
Skotlands hufvudstad skulle hans triumf vara hennes.
Den framgång han vann med sitt rektorstal uppfylde
henne också med den häftigaste glädje; hon åt
tillsammans med Dickens, Forster och Tyndall, man drack
Car-lyles skål och hon var lycklig. Men Carlyle for till sin
syster i Scotsbrig för att hvila ut, och då han skulle
resa hem, vrickade han foten. Den 21 april åkte hon
ut på en promenad, hennes lilla hund sprang efter och
en vagn körde öfver hans fot; oaktadt hon var till
hälften förlamad, rusade hon ut ur vagnen, tog hunden och
steg åter upp i vagnen, lutade sig tillbaka i den och
sade intet mera. Kusken fortfor att köra en stund, men,
då hon icke rörde sig, såg han sig om, ropade på folk . . .
hon var död.
Hon blef begrafven i Haddington vid sin faders
sida. Carlyle satte som hennes inskrift:
Här h vilar nu äfven
Jane Welsh Carlyle
Maka till Thomas Carlyle, Chelsea, London.
Hon var född i Haddington den 14 juli 1801, enda dotter till
ofvannämda John Welsh och dennes maka Grace Welsh från Capegilli
Dumfriesshire. I sitt strålande lif hade hon mer bekymmer än vanligt,
men också i sällsynt grad en mild oböjlighet, en omdömets klarhet
och en hjärtats ädla trofasthet och rättskaffenshet. I fyrtio år var hon
sin makes trogna och ständigt tillgifna hjälp och gagnade honom
outtröttligt med råd och dåd, som ingen annan, i allt af värde han
någonsin uträttat eller försökt. Hon rycktes plötsligt ifrån honom och
dog i London den 21 april 1866, och med henne var hans lefnads
ljus släckt.»
Det fins många människor, hvilka i likhet med denna
kvinna aldrig komma att lefva, hvilkas stora anlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
