Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tre jurister, en juridisk-psykologisk studie ur Broxviks-Fägerskiöldshistorien, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
Kronofogdens teoretiska förhållande gent emot
me-dicinalstryrelsens utlåtande är prägladt af en obestridlig
nyckfullhet. På sistone uppmuntrar han emellertid
medicinalstyrelsen med att i många stycken
acceptera dess auktoritet, och detta fastän han därigenom
måste kasta öfver bord flera af sina föregående nu
högst positiva påståenden. Nu håller han så t. ex.
icke längre före, att kammarherrens insjuknande var
beroende af sublimatförgiftning och att magblödningen på
morgonen den 13 december var framkallad af
sublimatförgiftning. Ej häller hade kammarherren under tiden
mellan den 26 nov. och 12 dec. fått sublimat i
“lifsfar-liga“ doser. Men för att ej behöfva alldeles öfvergifva
åtalet mot fru Taube och låta sin tillit till fröknarna
Eägerskiölds och Karlfelts sanningskärlek gå samma väg
som förtroendet till “fröken Grönkvist“ — det hade väl
varit för många moraliska stötar för en sina
medmänniskor så om godt troende man, så gör han också upp
sin lilla teori, att fru Taube gått där om dagarne och
pillat i mannen ‘en liten skvätt sublimat då och en liten
skvätt då.
Liksom han måst reducera sitt ansvarsyrkande mot
fru Taube, tyckes han också i fråga om “de bindande
omständigheterna “ ha funnit sig böra beflita sig om en
viss moderation och särskildt lägga an på att något
dämpa det ohyfsade och brutala i formen och yttre
uppträdandet. De griniga och snäsiga fasonerna redan från
första undersökningsdagen mot fru Taube och hennes
familj ha väl jämförelsevis tidigare försvunnit. Men
man skall dock icke för denna lilla nyförvärfvade
edu-kation föreställa sig att han frångått sin gamla lättfärdiga
vana att positivt med en mycket djärf liflighet i
fantasien påstå åtskilligt vara “konstateradt“, där ett alldeles
motsatt uttryck hade varit ofantligt mycket rimligare.
Så t. ex. är, dekreterar han, sublimatets tillvaro
konstaterad genom särskildt Evert Taubes utsagor och ett bref
från en kapten Jennings. Han tycktes därvid alldeles
ha glömt bort hvad som verkligen stod i brefvet och
icke orkat höra eller sedan genomläsa de många edliga
intygen och andra förklaringar, som i allra högsta grad
förtagit sannolikheten af Evert Taubes berättelse om
sublimaten 1895, alldeles oafsedt om man öfver hufvud har
rätt att fästa den minsta tilltro till hvad den människan
pratar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
