Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tre jurister, en juridisk-psykologisk studie ur Broxviks-Fägerskiöldshistorien, af Kurt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
konstituerande hos denne af landshöfdingeämbetet i
Linköpings län särskildt utkorade utredningsmannen i en
så invecklad och till skandalösa förvecklingar lätt
ledande sak som Broxviksdramat.
Tidningen Hallandsposten har egnat mina båda
Brox-vik-Fägerskiöldsuppsatser ett par ganska utförliga
tidningsartiklar i öfvervägande polemiskt syfte. Att
upptaga den två gånger gjorda inviten till diskussionsöfningar
i casus Fägerskiöld är icke mycket mening med, allra
hälst som den publik Hallandsposten och Nordisk Revy
ega gemensamt torde vara väl liten och således hvad
Hallandspostens redaktör yttrar ej träffar min egentliga
läsekrets och hvad jag yttrar ej hans. Men relativt
summariskt vill jag dock nu upptaga hans polemik i senaste
artikeln till besvarande.
Mitt ena hufvudfel är, att jag, som i parentes
anmärkt 4—5 gånger med största noggrannhet genomläst
domstolens protokoll och äfven grundligt studerat
Stockholmstidningarnas referat, ej kommit till samma resultat,
som, enligt Hallandspostens attest, de rättänkande
personer, hvilka varit i tillfälle att —. på Hallandspostens
byrå och genom tidningsreferaten enbart? — följa gången
af rättsförhandlingarna. Det resultatet är, att indicierna
mot fru Taube att ha sökt taga död på mannen medelst
sublimat äro högst graverande samt att misstankarna
mot fröken Fägerskiöld, att hon hänsynslöst ljugit och
intrigerat från början till slut, äro absolut obefogade.
Mitt andra och säkerligen ännu mer graverande
hufvudfel är att jag vågat med så liten respekt yttra mig
om advokaten Staaffs göranden och låtanden. Till detta
kapitel återkommer jag här nedan.
Mina andra fel och svagheter synas hufvudsakbgen
vara dessa: Jag har ådagalagt en fosterländskt
kälkbor-gerlig uppfattning, då jag sökt förlöjliga hr Staaffs patos
den 8 februari och betecknat den som en imitation af
advokatretoriken i någon sensationel parisisk dram. Själf
har jag däremot varit inkonsekvent och skattat åt det
ridikyla och patetiska,- då jag påkallade respekt för
familj emodern, ålderdomen och sjukligheten. Slutligen
af-kläder jag mig själf den humanitetsnimbus, hvarmed jag
lär söka omgifva mig, enär jag icke visar pietet och
respekt för “den förförda flickan och barnaföderskan44.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
