- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
151

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Tre jurister, en juridisk-psykologisk studie ur Broxviks-Fägerskiöldshistorien, af Kurt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

från dennes juristvänner höra ett beklagande öfver att han.
hade så blamerat sig med det målet. Det var ett af
en handlande Kardell anstäldt mål mot ett par
stads-nigeniörer för mened. De öfriga antydda, nu igen
aktuella rättssakerna äro det Dreagerska målet och det Ekska.
Det att han icke rådde på häradshöfding Ek, utan den
icke oväsentliga motgången i rådsturätten så betydligt
förstärktes i hofrätten, det knäckte, måste jag bekänna,
resterna af min respekt för hans advokatoriska talang,
och jag återvann den icke, därför att jag några dagar
senare inför fjärde afdelningen hörde några yttranden,
som vittnade om att han i Dreagers och Axelsons
kretsar hade haft ett ogement stort anseende för att vara
full af fan.

I det förstnämda målet, det Kardellska målet, hade
hr S:s hufvudman yrkat å svarandena laga ansvar för att
de inför domstol burit falskt vittnesbörd, men befans
af rådhusrätten icke ha gittat åtalet styrka eller därtill
visa sannolika skäl, hvadan Kardell dömdes för att hafva
falskeligen vid domstol tilltalat svarandena för brott,
hvarå straffarbete i sex år kunnat följa, till höga böter
och skadestånd samt till utslagets tryckande i
Posttidningen. Kärandenas rättegångsbiträde vice
häradshöfding K. Staaff förklarades visserligen af rådhusrätten
icke vara mot sitt nekande förvunnen att ha drifvit
saken mot bättre vetande, men på grund af hvad i målet
förekommit lemnades utan afseende de af Staaff mot
svarandena väckta påståenden om ansvar för falskt åtal
och om ersättning samt yrkandet mot svarandens
fullmäktig om ansvar för smädligt skrifsätt. Detta skedde
genom fjärde afdelningens dom den 1 maj 1896. Saken
gick till hofrätten, men innan dom där hann falla —
och det är den gängse uppfattningen inom juristkretsar
att utsikterna för hr S. personligen varit mycket
ogyn-sam — fann denne klokast att söka få en förlikning till
stånd, hvilket äfven lyckades; vilkoren äro hittills för
mig okända.

I det uppseendeväckande Hermelin-Ekska målet af
samma år yrkade från första stund hr Staaff å
hufvudman-nens vägnar bland annat, att motparten måtte, för det att han
i egenskap af syssloman brukat hot mot sin hufvudman
och »vändt sig hans gods till nytta, dömas till laga
ansvar för trolöshet mot hufvudman.

Ansvarspåföljden för trolöshet mot hufvudman är
straffarbete ända till två år och ovärdighet att föra
an

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free