Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. III. På intelligensens höjder — Litterära kotterier och individer — I pressens kvarter — Akademier och lärda samfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
tioner och får härmed säga, att mina ofvanstående,
kanske för skarpa omdömen om tidningarna ej gälla deras
tillverkare. Vid journalistkongressen i somras fingo våra
publicister många eloger. Den fördelaktiga
uppfattning-om deras lefnadsvett och bildning, som då grep de
utländska gästerna, ,är ju äfven sedan åtskilliga år vår
egen, om än begreppet “murfvel“ ännu här och hvar
fortlefver. Den andliga gymnastik, som är nödvändig
för deras kall, har förlänat våra tidningsmän en prägel
af vakenhet och intelligent elegans, som kontrasterar
mot deras af bläck och trycksvärta, damm och gummi
ibland något derangerade utstyrsel. Men liksom det på
andra områden finnas gradationer, så är det äfven här
en väsentlig skillnad mellan sättare, korrekturläsare,
reporters, medarbetare och redaktörer. Medan man bland
de förstnämnda ej så sällan får se personer, som starkt
illustrera kulturens offerväsen, äro de sistnämnda ofta
mycket mäktiga och stundom outgrundliga orakel, som
förekomma i eleganta mottagningsrum och först bli
tillgängliga efter anmälan och ceremonier. Vid Lilla
Vattu-gatan kan man sålunda träffa herr C. O. Montan, som
utbytt ett assessorsämbete mot ledningen af Stockholms
Dagblads s. k. moderata men i själfva verket ganska
konservativa hållning eller snarare balansering i politiska
frågor, i Aftonbladet härskar herr Harald Sohlman med
fäderneärfd ’ auktoritet och de Hiertaska arfvingarnas
goda minne. Sådana kontraster som Söndagsnisses herr
Hugo Valentin och Vårt Lands professor Torelius lefva
förståndigt nog parallelt vid Klara södra och västra,
och vid den förstnämnda har äfven det nya Svenska
Dagbladet slagit sig ned. Dess unga, af afunden såsom
den “gröna“ stämplade redaktion ledes af d:r Helmer
Key, en i sitt kinkiga värf ovanligt litet nervös och
mycket sympatisk person. Att ställa hans tidnings
horoskop förmår jag ej. De intellektuella intressena äro
därtill hos oss alltför mycket bundna vid de
ekonomiska; men du har utan tvifvel själf om Svenska
Dagbladet bildat dig den föreställningen, att det hittills med
mycken talang fyllt sin maktpåliggande uppgift och
därför är väl värdt, att få länge lefva. “Damernas egen“
förekommer också i samma trakt och det är blott
Jörgen, som valt höjderna och under takåsen af
Brunke-bergs hotell slipar sin Figaros rakknifvar.
Det är en egendomlig man, denne Jörgen, en af
Stockholms mest bekanta personer. Han har i vår
tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
