Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dröm-melodien, fantasi af George Egerton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
nära pianot — det är ett lustigt gammalt piano,
öppna det efter téet.“
Modern letade reda på nyckeln inne i det lilla
kabinettet och därpå öppnades pianot. Tangenterna
voro gula som tänderna på en gammal häxa, flickan
slog an en ton — en mild smekande ton. Då hände
något underbart — den äldsta flickan reste sig upp,
gick fram till pianot och stannade med de smala
fingrarne hvilande på tangenterna, sedan drog hon
fram en stol och satte sig ned och toner kommo
dansande genom hennes hjärna — toner, hvilka
ordnade sig, smälte tillsammans och delade sig på
ett underbart sätt med en sällsam blandning af färg
och lif. Följande sin impuls började hon spela en
gammaldags melodi i danstakt och Gr å-öga klappade
i händerna och ropade: “De små fotterna dansa och
han kan inte få tag i dem. Han kan inte ens komma
nära dem!“ Flickans mörka ögon glänste af
förtjusning, då hennes fingrar vidrörde tangenterna.
Tonerna ordnade sig till melodier, som hon hade hört
någon gång förr. Hon spelade dem med känsla och
precision och modern gladdes åt denna förut ej
anade talang, och jungfrurna utanför glömde alldeles
bort spökena och föllo in med sina entoniga sånger.
Då spelade hon ofta efter gehör allt hvad hon hade hört
och alltid De små fotternas melodi, hvilket afhöll
spökena från att vandra rastlöst omkring.
Fruntimmer, hvilka någon gång kommo på besök,
förundrade sig öfver barnets stora begåfning. De
flesta sade det var oklokt att låta henne spela så
mycket utantill, det skulle endast förstöra hennes
fingerfärdighet, menade de, och vänja henne af med att
spela efter noter, hvilket likväl ofta endast är ett
tanklöst upprabblande af en inlärd lexa, men det
finnes alltid människor, för hvilka originalitet är
nära på detsamma som arfsynden.
Modern brukade sitta och gifva akt på hennes
mörka lilla ansikte och med ett styng af smärta
lyssna till de lidelsefulla, längtansfulla och strålande
melodier hon lockade fram ur det gamla pianot.
Ibland kunde hon börja spela en vild dansmelodi,
som satte moderns blod i svallning, till dess hon
häpnade och knäppte sina händer till bön, ty hon
visste att hennes dagar voro räknade, och hon kunde
icke göra något för att hjälpa sitt barn i de kommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
