Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - »Kungen har sagt det», ödes- och nemesistragedi ur våra dagars teaterhistoria med både prolog och epilog och åtskilliga tablåer, referat af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
skall tillåta mig kritisera teaterkomiténs betänkande i
några, men visst icke i alla kritikförtjänandeafseenden, skall
jag också söka erkänna dess förtjänster. Men äfven om
den af k. m:t utfunderade sammansättningen af
teater-komitén varit den allra bästa möjliga och dess förslag
och beräkningar varit i allo förträffliga, så hade det dock
tillkommit k. m:t, som komitétillsättare och som
förslags-frambärare, att först betänka ett par omständigheter och
förskaffa sig åtminstone någon vetskap om de allra
enklaste teaterförhållandena samt ställa sitt handlingssätt
därefter.
Det var vid 1889 års riksdag, som riksdagen
samtyckte till teaterbyggnadskonsortiets förslag och till andra
därmed i samband stående åtgärder. Och två år senare,
eller i juni 1891, uppgjordes mellan k. m:t och
teater-byggnadskonsortiet det kontrakt, hvarigenom konsortiet
förband sig att ha nya operahuset färdigt senast den 1
juli 1897. K. m:t kunde således ha haft hela sex år på sig
att begrunda teaterförhållanden och utfundera ett
lämpligt förslag till teaterverksamhetens definitiva ordnande.
Erfarenheterna från k. m:ts föregående
teaterorganisatoriska försök borde ock ha lärt k. m:t att saken icke
är bland de allra lättaste utan kräfver sin rundliga tid
och sitt grundliga arbete. Men hvad gjorde k. m:t? Jo
k. m:t slog sig till ro, tvifvelsutan stormbelåten öfver
den långa respiten med den obehagliga saken. Det ena
året gick efter det andra och man hade hunnit t. o. m.
ett par månader in på det respitår, konsortiet af
finansiella grunder eller andra omständigheter funnit lämpligt
att bevilja sig och k. m:t, innan k. m:t synes ha vaknat
upp ur sin ljufva slummer och den 25 september 1897
vidtog första egentliga förberedande åtgärden till
ärendets utredning, eller tillsatte en komité. Den minsta
eftertanke eller insikt om teaterförhållanden borde dock
ha sagt k. m:ts rådgifvare, att det var alldeles på tok
att taga så sent ihop med frågan, och att huru flitigt
komitén än komme att arbeta, hvarken k. m:t eller
statsutskottet eller riksdagen skulle hinna att om komiténs
eventuella förslag och uträkningar bilda sig det
noggranna själfständiga omdöme, som samtliga dessa
korporationer både af pliktkänsla och ambition själfklart äro
måna om att vinna i förefallande ärenden.
Det skall aldrig kunna bortresonneras, att
hufvud-ansvaret för alltsammans hvilar på k. m:ts regering,
som låtit denna obehöfliga och oefterrättliga senfärdighet
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
