Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Stockholms salonger, kulturbilder skildrade i bref till en rappellerad diplomat, af Separatista. IV. Bland byråkrater, präster och militärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
och i kampen för tillvaron alstrade stora kunskaper.
Om bildningen ännu mångenstädes är bristfällig, så
beror det mindre på våra tjänstemäns egna böjelser än på
de juridiska disciplinernas allt behärskande välde. Jag
har känt många unge män, som under brödbekymrens
tryck måst försaka tillf redsställandet af intelligensens
be-hof och som gått ut i lifvet, endast förberedda med
“prillans“ anspråkslösa humanism och Schrevelius’,
Olive-cronas eller Nordlings doktriner. Och när de sedan fått
pröfva extra ordinarietidens långa släp, förödmjukelser
och försakelser, är det föga underligt, om de förblifvit
okunniga om Nietzsche och Darwin och de flesta andra
de moderna kulturens stora andar. Det är ingalunda
lätt, att frigöra sig från tomhetens prägel, då bildningens
grundelement varit Norbeck, Livius och Boström, eller
då kurialstilen sedan med sina “förthy och som“ och
långa perioder lägger hämsko på själfva språket och
klaf binder tankar och omdöme vid gamla formulär och
regler. Det är ju gifvet att dessa, sedan de af vanan
blifvit inpiskade, skola i viss mån underlätta arbetet;
men de befordra tillika det fördömliga mångskrifveriet
och de verka andedödande på dem, som nödgas använda
dem. De svenska ämbetsmännen besitta emellertid sin
nations seghet; äfven en lifslång verksamhet med
hof-rättens domar, kammarrättens revisionsak ter eller
tullverkets kinesiskt inkrånglade arbetssystem förmår icke
bryta deras motståndskraft. Då lifvets andra illusioner
kanske ramlat, är det plikttroheten, som nära nog som
en religion upprätthåller spänstigheten och som alstrat
alla dessa mer eller mindre mumiefierade och originella
men idoga och hederliga gamla kamrerare, revisorer och
notarier, hvilka bilda en så typisk beståndsdel i vår
stockholmska medelklass. Förr dö än svika fanan, hette det
fordom om våra krigare; omöjligt att lefva annat än med
rotlar och diarier, kassalängder och protokoll, tänka och
känna mer eller mindre medvetet de grånade män, som
väl ofta äro humoristiska toddygubbar som Konj ander
men i allmänhet ej känna några trefligare privatnöjen
än boutredningar och arfskiften. Få de emellanåt friska
upp sig med sådana samt blifva änkors och omyndigas
välmenande men stundom rätt despotiska rådgifvare, så
löper lifvet fram med tillräcklig omväxling och
pensionsåldern kommer ofta som en öfverraskning. I stället för
att då med glädje hälsa bojornas lossnande, känner sig
mången gammal ämbetsman alldeles bortkommen. Ofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
