Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Barndomsväninnan, af Gyp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
inte dölja för dig, att det är i synnerhet min tant, du
måste tjusa.
*
En månad därefter var marquis de Jurieu
för-lofvad med Blanche de Breuze och — hvad som
öf-verraskade hennes kusin Gerard — Blanche tillbad
marquisen.
Blomstrande frisk och barnsligt naiv som hon
var, hade den unga flickan endast fäst sig vid sin
fästmans fördelaktiga utseende och utsökta elegans
och lade hvarken märke till hur tunnhårig han var
eller att hans panna påminte om skrynkligt gulnadt
silkespapper eller att hans rörelser började bli
oroväckande stela eller tusen andra små detaljer, som
icke skulle ha undgått en mera erfaren kvinna. Hon
beundrade och var ända öfver öronen kär i markisen,
smickrad och öfverlycklig som hon var att en
kavaljer så “chic“ värdigats nedlåta sig till en så liten
obetydlig flicka som hon.
— Det är omöjligt att förneka, sade Gerard till
de Jurieu — Blanche är galen i dig! — — Det är
häpnadsväckande!
— Tack så mycket!...
— Ja för tusan — — nog är du charmant, min
gode Pierre, men du är då väl inte någon nyss
utsprucken ros och lilla Blanche är verkligen så ung,
så fräsch! Det är utmärkt att ha prestige! . . .
— Prestige?––––––––-Hvad då för en––––?
— Din prestige för tusan! Det är det som har
knipit Blanche!... Hon har väl sina modiga tjugu
gånger hört damer, som äro mycket med i farten,
väninnor till min stackars tant, som själf är så litet
ute, med sänkt röst berätta och beundrande klandra
dina äfventyr och eröfringar . . . Hon har visserligen
inte förstått en smula af hvad som ligger i dessa
äfventyr . . . men hvad som fastnade hos henne är att
fruarna d’Hoasys, de Halbran, de Tremble, de Nymbe
— för att inte tala om andra — ha suckat för dig
så mycket de orkat. ..
— Du är fånig!
— Medan du, på samma gång du beviljade dem
då och då en distraherad blick, — hur skall jag
uttrycka mig? . . . utmärkte andra damer, af ett visst
slag, hvilkas verkliga beskaffenhet och bestämmelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0283.html
