Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Barndomsväninnan, af Gyp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Blanche inte känner, men om hvilkas tillvaro hon i
all sin oskuld dock har en obestämd aning. Fattar
du den beundran, som ditt oregelbundna lif inger en
liten flicka, som inte känner till några andra än de unga
gröna kavaljererna på familjebalerna, där kusiner
sådana som jag . . .?
— Du öfverdrifver min prestige.
— Visst inte! Nå, när Blanche är tillsammans
med dig på teatern, när hon ser att man tittar på
er . . .
— Nu tittar man knappt på mig! . .. Det var inte
mig man såg på på teatern, utan de fruntimmer jag
konvojerade och jag känner mig lycklig att förbli
obemärkt, att inte längre sitta i “logen man kikar på“ . ..
Dagen efter en soaré på Opéra Comique frågade
Blanche helt blygt sin fästman:
— Tråkar det inte ut er, ni som förr jämt var i
sällskap med de vackraste och elegantaste damer, att
nu inte ha något annat sällskap än mitt?
Han fattade hennes händer och kysste dem ömt.
— Endast ert sällskap? ... Ni är hundra gånger
vackrare och elegantare än de! Hvad som behagar mig
hos er är er lugna skönhet och era diskreta toaletter
... jag älskar er, just därför att ni inte är som de
andra .. .
Detta var i februari och bröllopet skulle vara strax
efter påsk. De förlofvade voro tillsammans dagligen
långa stunder och markisen upprepade ständigt för
sig själf, att han vore den lyckligaste människa och att
han finge till hustru kanske den enda person i
världen som passade honom.
En afton när madame Breuze hade läst sin post,
räckte hon sin dotter ett bref:
— Det är en biljett från fru de Fronsac . . .
Sa-bine kommer om torsdag . . .
Hon vände sig till de Jurieu.
— Det är en barndomsvän till Blanche och vi
ha ofta talat om henne med er. . . Hennes föräldrar
äro våra grannar och bo hela året på landet och det
gör att hon årligen tillbringar mars och april hos
oss . . . Hon får då roa sig litet och kan kanske göra
ett parti . . . hvilket inte är så lätt ... då hon inte
har någon hemgift.
— Ah! tröstade markisen, om hon ser bra ut! . . .
— Det är inte nog! . . . och för resten vet jag inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
