Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Gladdy, af Maximilian Harden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
att han tackade försynen, att bordet i underhuset
utgjorde ett skyddande bålverk mellan hans rasande
motståndare och honom. William Ewart Gladstone förblef
alltid The Right Honourable; han har aldrig skämtat,
aldrig haft sinne för förhållandenas komik, eller ens för
alla värdens relativitet, har aldrig en sekund plågats af
tvifvel på sin egen storhet. Han kunde vackla, kunde
förändra mening och ännu vid hög ålder djärft våga
ett språng öfver på den andra åsiktssidan; men han fann
sig alltid snart till rätta och var, innan åskådaren
hunnit hämta sig från sin förvåning, fullt och fast
öfvertygad om att den nu valda vägen måste vara den enda
rätta. Ett själfmedvetande, som aldrig lät förvilla sig,
en ovanlig viljekraft, som kufvade motspänstiga sinnen,
patetikerns högtidlighet, kammartaktikerns slughet och
den födde demagogens talang voro förenade hos denne
man, hvilken bördig från Skotland berömde sig af att
icke ha en droppe engelskt blod i sina ådror och som
ändock i åratal beherskat England och på den engelska
politiken satt sitt väsens prägel. Månne han visste,
hvar-för han icke ville kallas Gladdy, — visste att han endast
i den högtidsdräkt, hvari han tidigt tvungit in sitt
hetsiga temperament, kunde synas stor för allt folket?
Dräkten var klokt och skickligt vald för det
skrymtande talets land, som tycker om tunga solida tyger,
förnäma former och gudliga miner. Humorn är i
Shake-speares, Swifts, Fieldings, Dickens och Thackerays land
ingen så sällsynt planta och skämtsamma män, för hvilka
orden flöda från läpparne i nyckfulla vändningar, finner
man också utanför geniernas krets rätt ofta på de
bri-tiska öarne, men en person, som aldrig skämtar, aldrig
är enkel och okonstlad eller familjär, utan alltid patetisk,
som dagen i ända talar om frihet och mänsklighet, som
på svärmares sätt himlar med ögonen och därvid förmår
tala om alla jordiska ting, utan att stamma, utan att leta
efter de klingande orden — en sådan person måste, då
han kommer under fund med sig själf och efter massans
smak styrt ut sig med populära grannlåter, försätta de
engelska kviriterna i andäktig förvåning. Oss förefaller
det komiskt att höra, att Gladstone, som fullt och fast
trodde på häxan i Endor, djäflarne, som foro in i
svina-hjorden, och som benämde den nästan laodiceiskt ljumme,
men ärlige David Strauss en högmodig svindlare, har
polemiserat med en vetenskapsman af Huxleys rang i
naturvetenskapliga ämnen; vi fästa oss icke vid hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
