Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - På redaktionens bord - Tre böcker om grekiska kriget, anmälda af C. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
■och möttes nu här efter åratals skilsmässa för att
insamla något af de attiska källornas sälta. Trots sina
olikheter äro de båda herrarne — åtminstone att döma
af deras skrifter — ganska lika. Det är samma
oräddhet att tala om sig själf, som utmärker båda, och om
den ene i Partenons ruiner försjunker i grubbel eller
som minnen plockar — nässlor, medan den andre vidgar
sitt vetande genom Bædekerstudier, så är det nog blott
en olikhet på grund af deras lefnadskall, prästens och
tidningsmannens. Pastor R. hade på utresan i
Witten-bergs domkyrka friskat upp sig med solosång af
Luthers stridspsalm, i Korint tänkt sig in i aposteln Paulus’
ställning som tältmakare hos Aqvila och Priskilla och
befann sig slutligen i Atén två dagar efter vapenhvilans
afslutande. Han fick sålunda ej se något af kriget,
hvilket väl ej heller varit hans mening; men han använde
ett par veckor i Grekland på samlande af iakttagelser,
som äro rätt krigiska och tillika klassiska. Härom torde
den läsande allmänheten själf öfvertygat sig, och jag
vill blott påpeka författarens fallenhet för visioner. Läs
t. ex. i kapitlet “vid skilj evägen“ hur han frammanar
bilden af Jerusalem och tack vare denna sällsporda
förmåga också får fysiska krafter att fortsätta sin resa till
det heliga landet.
Pastor R. kom mycket riktigt till Palestina och icke
blott på visionens väg. Ehuru denna del af hans
reseskildring ej hör hit, intar den en så pass enastående
plats i vår geografiska litteratur, att vi tillåta oss ägna
den några rader. Det gifves många sätt att resa här
i världen och kanske lika många att skildra därunder
gjorda iakttagelser och erfarenheter. Svårt är att säga
hvilket som är det bästa, men i allmänhet får man
antaga, att resebeskrifningar, som äro afsedda för andra,
äro njutbarast, då de äro minst polemiska, hvilket
naturligtvis icke utesluter användningen på passande ställen
af en äfven skarp kritik. Pastor Rosenius har
emellertid en annan uppfattning. Hans kritik är så ofta
polemisk, så uppenbart bunden af en ensidigt religiös
åskådning, att man nästan får den föreställningen, att
författaren icke rest i rekreationssyfte eller af intresse för
främmande länders kulturförhållanden utan snarare varit
ute på ett korståg i den lutherska propagandans tjänst.
Eller kan man på annat sätt tolka hans berättelser om
tidt och ofta med resande katoliker väckta tvister om
påfven är Petri efterföljare eller om jungfru Marias
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>